Eftersom jag inte har några böcker att skriva om just nu ( det kommer, jag lovar ) så blir dagens Throw Back Thursday av det mer privata slaget. Just november har vid flera tillfällen inneburit förändring för mig. 2004 sökte jag spontant jobb i Egypten på hotell och fick det. Jag hade en vecka på mig innan planet gick, så det blev till att inhandla en stor resväska och sedan försöka få ner saker jag kunde tänkas klara mig på i flera månader. Boken i resväskan var En liftares guide till galaxen.
Några månader senare kom jag hem till Stockholm men visste att det bara var tillfälligt. Resfebern hade drabbat mig totalt. Jag sökte alla jobb jag hittade i någorlunda varma länder över hela världen. Till slut hade jag bestämt mig för att åka till Uganda som volontär efter att ha haft kontakt med en barnhemsföreståndare där. Men så i slutet av oktober fick jag ett telefonsamtal gällande ett jobb jag sökt på Madeira. Vid det laget hade jag sökt så många olika jobb att jag dels knappt visste var Madeira låg och dels inte hade någon aning om vilket jobb det gällde. Men jag genomförde telefonintervjun och det pratades mycket om telekom och support, vilket egentligen inte sade mig så mycket. Samtalet avslutades med att jag fick jobbet direkt och jag tackade omedelbart ja, Uganda fick vänta. Flygbiljett ordnades av företaget och två veckor senare landade jag på Madeira. Atlantens pärla. Boken i väskan var såklart Liftarens guide.
Det här var alltså i november 2005. Jag landade mitt på dagen och blev hämtad av min nya chef samt HR-ansvarige. Lägenheten som jag skulle dela med två andra tjejer var helt fantastisk och jag bara kände att det här kommer bli bra. Och det blev det.
Kollegorna var fantastiska och jobbet passade mig som handen i handsken. Under mina år där hann jag träffa min make och få två underbara barn.
Julskyltning i Funchal på Madeira. Hela ön blir som en enda stor julglöd av allt pynt de slänger upp. Väldigt vackert dock.
Utsikten från mitt skrivbord i huset vi flyttade till när vårt första barn skulle komma. Inget kan slå den.
På väg till jobbet en vanlig morgon.
Festival i någon by. De har någon märklig festivaltradition att färga kycklingar i diverse färger. Maken misstog först de små bollarna för färgade popcorn…
Strandpromenaden i Funchal.
Sedan hände ju naturligtvis tråkiga saker också. Första barnet föddes med något som kallas Kraniosynostos, sluten fontanell kan man säga väldigt förenklat. Det gjorde att han var tvungen att opereras vid 7 månaders ålder. Väldigt jobbigt och speciellt när det finns språkliga hinder. Men allt gick bra. Kanske kommer en till fördjupad TBT om detta så småningom.
Fem år senare var det dags att lämna Madeira för en annan ö, nämligen Åland. Ytterligare en chansning eftersom varken jag eller maken någonsin varit där ( jag hade kryssat till Åland ett flertal gånger men aldrig klivit av färjan ). Och även detta blev fantastiskt. Resfebern har lagt sig och Åland är numera hemma för mig.
Vill ni läsa en TBT med lästips kan ni kika in hos Oarya.
bokhusets.com 