Vem känner sig egentligen redo för döden när man är sexton år gammal? Inte Mariell i alla fall.

När Mariell dör i en bussolycka tillsammans med resten av sitt basketlag kan hon inte skaka av sig känslan av att det inte var meningen. Vilse i dödsriket bestämmer hon sig för att försöka ta reda på vad som egentligen hände.

Driven av viljan att ta sig tillbaka till de levandes värld ger sig Mariell ut på en hisnande och farlig resa igenom ett dödsrike där ingenting är vad det utger sig för att vara, och där folk sällan säger hela sanningen förrän det är för sent. Är Mariell verkligen redo att offra evigheten för en livstid?

Livstjuvarna är första delen i en trilogi skriven av Linda Andersson.

Jag tror att det här är författarens debutbok men är inte helt säker. Nackdelen med att heta något vanligt är ju att information om ens person kan vara lite svår att hitta. Men oavsett debut eller inte så är det en välskriven bok i en unik miljö. Dödsriket. Något vi alla kanske funderat på någon gång. Om det finns och hur det i så fall är där. Vad du än tänkt är jag rätt säker på att du inte kommit fram till något lika kreativt som Linda Andersson.

Mariell hamnar alltså i dödsriket tillsammans med hela sitt basketlag och det låter ju rätt makabert och mörkt. Men faktiskt är det rätt trevligt till att börja med. Bortsett från vetskapen att man är död för dem där hemma förstås. Men i dödsriket är det lätt att glömma saker då tankarna inte riktigt fungerar som de ska där. Tills Mariell får reda på att det faktiskt går att ta sig tillbaka. Visserligen kräver det ett mänskligt offer, men ibland måste man ju tänka på sig själv i första hand. Eller?

Jag gillar det här. Miljön är kreativ och spännande och karaktärerna känns genuina. Framförallt Mariell är en stark karaktär som gör tydligt avtryck med sin egensinnighet och bitska humor. Boken har överlag en sarkastisk humor rakt igenom, samtidigt som de moraliska och sorgmodiga frågorna också tar en självklar plats. För Mariell fattar inte alltid ( typ aldrig ) beslut som jag förstår eller tycker är rätt, ändå följer jag villigt med henne hela vägen genom det märkliga dödsriket medan hon letar efter en väg tillbaka till de levande. Berättelsen tar lite onödiga kringelikrokvägar ibland med upprepningar som inte behövs, samtidigt som det emellanåt ändå är lite otydligt vad som händer. Som helhet är det ändå en välskriven och rapp berättelse med fängslande karaktärer.

Boken har jämförts både med Alice i Underlandet och Den gudomliga komedin och kanske naggar den lite i kanterna på båda dessa berättelser. Det är inte lätt att skapa unika berättelser idag när det känns som det mesta redan har berättats. Ändå har det lyckats här och jag återvänder gärna till dödsriket för att följa Mariell vidare i hennes kamp för överlevnad.

Boken finns hos Adlibris och Bokus.

Andra som skrivit om boken är Marias bokhylla, Håkans hylla och Maria Wälsäter.