En smakbit – Sida 4

En smakbit av Natten jag dog.

Jag har nyligen börjat på den här skräckromanen skriven av Peter Erik Du Rietz och är totalt fast. Den har jämförts med Anne Rice och hennes Vampyrkrönika, en jämförelse som naturligtvis är otroligt lockande. Än så länge kan jag bara hålla med. Boken har orsakat en del rabalder som jag återkommer till när jag läst den.

Jag torkar av fars gamla bajonett på likets rockskört och när jag reser mig upp för att lämna valplatsen kan jag se hur råttorna redan börjat närma sig kroppen. Jag önskar de motbjudande små djuren bon appetit och hör deras ilskna och hungriga väsanden försvinna bakom mig när jag obemärkt drar mig norrut mot Holbourn Hill där jag efter en stunds letande till slut lyckas få fatt i en droska.

Fler smakbitar kan du hitta hos Flukten fra virkeligheten.

En smakbit av Stjärnklart.

Stjärnklart läste jag i höstas och jag älskade den. Passar på att tipsa om den igen med en smakbit till, eftersom den efterlängtade uppföljaren Stjärnfall snart är på väg.

Elektronik har inget immunförsvar. Det är något som inte stämmer med de allt fler trasiga telefonerna som har lämnats in för reparation runtom i landet. De är stendöda. Samtidigt börjar en rad oförklarliga händelser i samhället avlösa varandra.

Det här var omöjligt.

Anna insåg mycket väl vad det var hon såg. Hon tog upp EMOIDS loggfiler och kontrollerade. Nej, det som visades var hennes data över strömavbrotten, ingenting annat. Annars såg det nästan exakt ut som den av systemets testdatakörningar som var tänkt att användas som demonstration vid användarnas utbildning för att visa hur en smittsam sjukdom spreds med flygresenärer över jordklotet. Visserligen började det hela i Asien i testdatamängden, medan Annas strömavbrottsepidemi började i Sverige och London. Förloppet var i princip detsamma, men mycket, mycket snabbare.

Fast strömavbrott var inte smittsamma. De spred sig inte som en sjukdom, så det här var inte möjligt.

Vill du läsa fler smakbitar tittar du in hos Flukten fra virkeligheten idag.

En smakbit – Enklav

Äntligen dags för veckans smakbit hos Flukten fra virkeligheten. Idag blir det smakprov från dystopin Enklav skriven av Ann Aguirre. Allt med den här boken lockar mig, omslaget, titeln och namnet på trilogin Razorland. Jag skulle verkligen behöva lite trevlig dystopi just nu, så jag hoppas den håller för mina megastora förväntningar.

Jag föddes under den andra förintelsen. Folk berättade legender för oss om en tid när människovarelserna levde längre. Jag trodde att det bara var sagor. I min värld levde ingen ens till sin fyrtioårsdag.

Idag var det min födelsedag. Varje födelsedag lade till ett nytt lager av rädsla, och i år var det ännu värre. Jag levde i en enklav där den äldste hade upplevt tjugofem år. Hans ansikte var förtorkat, och hans fingrar darrade vid minsta ansträngning. Det viskades att det vore barmhärtigt att döda honom, men det de egentligen menade var att de inte ville se sin egen framtid tecknad i hans hud.

”Är du redo?” Twist stod och väntade på mig i mörkret.

Han bar redan sina märken. Han var två år äldre än jag, och om han överlevt ritualen skulle jag också klara det. Twist var med alla mått mätt liten och skör. Alla livets umbäranden hade grävt fåror i hans kinder och fått honom att åldras. Jag studerade mina bleka underarmar och nickade sedan. Det var dags för mig att bli kvinna.

En smakbit – Anaché

Jag har haft den här ett tag och vilken dag som helst nu ska jag börja läsa den, Anaché – Myter från Akkade som är skriven av Maria Turtschaninoff. Ser fram emot den eftersom jag har tyckt väldigt mycket om hennes andra böcker. Här kommer första sidan i boken.

I Akkadernas land, väster och norr om landet Lavora och norr om Urundien, bor ett nomadfolk. Det är ett folk format av det land de gjort till sitt: vidsträckta vidder, långt strävt gräs, oändlig blå himmel. Akkade befolkar sitt rike med sina gerr, sina hästar och får, sina historier och andar. Hos dem föddes en gång en flicka som gick dit hon inte fick gå och gjorde det som var omöjligt. Hennes liv och öde kom att ändra allt det Akkade visste om sig själva och hennes många namn levde kvar länge efter att hon lämnat denna värld.

Hennes första namn var Anaché.

Vill du läsa fler smakbitar så klickar du på bilden under.

En smakbit – Tjurnatten

Några rader ur boken Tjurnatten av Caroline Hurtig. Egentligen har jag inte börjat läsa den här än, men den kommer så jag ger både er och mig själv en smakbit på samma gång.

Äntligen var han ute, luften slog emot honom, uppfriskande och kylig. Hjärtat slog hårt i bröstkorgen och han insåg att han var nervös. Han hade aldrig varit med på tjurnatten tidigare, han hade varit för ung och det skedde inte så ofta att det tillhörde vanligheten eller var en väl inrotad tradition. Snarare, beroende på vem man frågade, var det en guldkant i tillvaron som dök upp när man minst väntade det. En gåva från en by till en annan. En tjurnatt, där en by bistod med män och en annan med kvinnor.

Vill du läsa fler smakbitar från andra bloggare kan du klicka på bilden under.

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta: