Sida 96

Äventyr, kärlek och gruvlig hämnd!

Dagens bokbloggsjerka hos Annika ställer idag frågan,

Jag tycker ibland att bokbloggosfären fokuserar onödigt mycket på det som är nytt och spännande. Jag skulle vilja komma med en utmaning: blogga om en bok (eller flera) som är minst hundra år gammal, men fortfarande läsvärd. Vuxenbok, barnbok, facklitteratur, vad du vill. Motivera!

Jag har ju faktiskt redan skrivit om klassiker ett par gånger, till exempel i det här inlägget där jag tipsade om flera läsvärda klassiker som framförallt unga kanske kan uppskatta.

En världsomsegling under havet av Jules Verne, dåtidens steampunk/science fiction.

Flugornas herre av William Golding, strandsatta pojkar skapar sin egen dystopi.

Anne Franks dagbok, av självklara skäl.

Huckleberry Finn av Mark Twain, äventyrsdrama.

Frankenstein av Mary Shelley, science fiction skriven för 200 år sedan av en kvinnlig tonåring.

Därefter kan man avsluta med att se filmen Mycket väsen för ingenting, en teaterpjäs skriven av Shakespeare, som gör en sprudlande glad. Måste vara den med Emma Thompson dock.

Modernista har ju gett ut flera klassiker i nyutgåva och de är alla hur vackra som helst. Jag fick njuta av Stolthet och fördom som är en av de vackraste böckerna i min bokhylla och även en av de bästa.

Dagens tips är dock denna, nämligen Greven av Monte-Cristo.

Boken ser ju jättetråkig ut, men den är faktiskt hur spännande som helst.

Den oskyldigt dömde Edmond Dantès, som suttit fängslad i 14 år, förväxlas medvetet från dennes sida med en avliden fånge, och lyckas fly ur fängelset. Den avlidne avslöjade innan sin död platsen där en berömd försvunnen skatt skall finnas, nämligen på ön Montecristo, och när Dantès lyckats fly hittar han den, utnämner sig själv till greve av ön, och med hjälp av pengarna kan han ta ut sin fruktansvärda hämnd.

En riktig äventyrsbok som innehåller allt, hämnd, gömda skatter, kärlek och massor av spänning.

#TBT – Stephen King

Torsdag idag vilket betyder första arbetsdagen för mig den här veckan. Vattkopporna härjar fortfarande ( fast bara på ena barnet än så länge ) men nu blir det makens tur att stanna hemma. Torsdag betyder även Throwback thursday hos Oarya och idag blir det lite Stephen King.

Egentligen finns det ju massor av böcker med King som jag läst för längesedan, men det är några som betytt lite extra. King skriver ju väldigt olika sorters böcker, Den gröna milen är ju helt annorlunda mot till exempel Cujo eller DET. Den gröna milen hade jag med mig en gång på semester till Grekland, jag tror jag hittade den på Arlanda. Där låg jag vid poolen och läste i godan ro på dagarna tills jag en dag bröt ihop i riktig fulgråt. The ugly cry. Visst hade jag berörts av böcker redan innan, men Den gröna milen var den första boken som faktiskt fick mig att gråta. Och det var inte lite heller.

Mina två favoriter är dock DET och Pestens tid. Kings styrka enligt mig är hans karaktärer, även om persongalleriet tenderar att ofta innehålla återkommande personligheter. Men han bygger upp dem med en intensitet som ger en levande historia till karaktären som skildras. Han gör det på ett sätt så att man känner både doft och smaker från karaktärens barndom och omgivning, vilket ger större empati för den vuxna karaktären. I DET till exempel återkommer ju huvudkaraktärerna som vuxna till staden där de växte upp och medan de samtidigt bekämpar dagens ondska, får man samtidigt en gedigen bakgrundshistoria till vad som hände när de var barn. Hur de var som barn och varför de blev som de blev.

Ett tag hade jag svårt för hans grandiosa avslut. Det blir ( fortfarande ) för mycket, för otroligt och alldeles för osannolikt. Pestens tid som börjar dämpat och återhållsamt exploderar i ondska på slutet vilket förtar en del av nöjet tyvärr. Men jag har lärt mig acceptera det och uppskatta styrkorna i böckerna i stället. Att njuta längs vägen, istället för att längta till slutet.

Tidningen Rolling Stone gjorde i höstas en fantastisk intervju med King. Klicka på bilden för att komma dit.

Spektakulär fantasy – Odinsbarn

Odinsbarn är första delen i serien Korpringarna skriven av Siri Pettersen.

Tänk dig att du saknar något som alla andra har. Något som visar att du hör hemma i den här världen. Något som är så viktigt, att utan det är du ingenting. En pest. En myt. En människa. Hirka är femton vintrar gammal när hon får veta att hon är ett odinsbarn ett svanslöst odjur från en annan värld som sprider röta omkring sig. Hela hennes tillvaro ställs på ända. Hon är föraktad, fruktad och jagad, och någon vill döda henne för att hennes identitet ska förbli en hemlighet. Men det finns värre saker än odinsbarn, och Hirka är inte den enda varelsen som har tagit sig igenom världarna …

Jag fick den här boken som ett recensionsexemplar och hade tänkt läsa den direkt. Men jag fick den som e-bok och jag kände att nej, jag behöver pappersboken. Så jag lånade den på biblioteket och sedan har den blivit liggande. Jag har varken velat eller vågat ta upp den. Den är så hypad och jag ville liksom inte bli besviken eftersom den tillhör en genre jag älskar och jag ville så gärna faktiskt tycka om det här. Så jag har kikat på den ibland, läst lite recensioner och tappat modet alltmer. Men så för några dagar sedan tog jag tag i det och har nu ägnat senaste dygnet åt att göra typ allt annat än att läsa färdigt den. För jag ville inte att den skulle ta slut. Aldrig någonsin.

Fantastisk. Det lilla ordet skulle kunna täcka hela recensionen, för Odinsbarn är helt fantastisk. Att det här är Siri Pettersens debut känns obegripligt. Redan från de första sidorna sugs jag in i den här makalösa världen som jag inte förstår någonting av. Det påminner om nordisk mytologi. Världen påminner om Norden och folket påminner om människor. Men Hirka den svanslösa är den enda människan och författaren har skapat sin egen mytologi i ett världsbygge som är gammalt och nytt på samma gång. Det är levande och trovärdigt, men framförallt känns det nyskapande och originellt.

Gestaltningen är fenomenal. Under berättandets gång strösslar författaren ut fragment av mytologin. Små pusselbitar som lite i taget bygger en bakgrund till världsbygget som presenteras. Obegripligt till en början men hela tiden lockande och pådrivande i jakt på fler pusselbitar. För den som vill finns här en hel del att lära sig om samhällskritik, religion och värderingar. Eller så låter en bli och suger åt sig läsupplevelsen. För alla de djupa frågorna finns där, men så naturligt att en inte känner sig skriven på näsan av det.

Och så har vi karaktärerna. Hirka och Rime som båda har sina problem att brottas med. Rime som är utvald redan från födseln att sitta i Rådet som en av de starkaste någonsin. Som redan som barn axlat det tunga ansvaret av att tillhöra de högst uppsatta. Och Hirka … Som jag älskar den här karaktären. Hon som är Hirka den svanslösa, den utstötte och så småningom känd som Odinsbarnet. Rötan. Den som inte får finnas men som är den finaste av dem alla. Hirka den svanslösa som bär sitt namn rakryggad. Som är så kapabel och stark även i sina allra ensammaste stunder. Båda karaktärerna håller måttet hela vägen, både som individer och tillsammans i sin relation. Så otroligt uppfriskande att få möta kapabla karaktärer som trots sina rädslor får vara kloka, starka och jämlika rakt igenom. Inte en enda gång gör de mig besviken, Hirka och Rime, och bara för det älskar jag den här boken ännu mer.

Odinsbarn kan mycket väl vara en av de bästa fantasyupplevelser jag haft. Någonsin.

I mina försök att fördröja slutet läste jag intervjuer med författaren och lyckades spoila fortsättningen för mig själv. En fortsättning som faktiskt gjorde mig helt förfärad och fick mig att vilja fråga författaren hur tänkte du nu? Men sedan insåg jag att jag troligen inte har något att oroa mig för. Det är ju Hirka det handlar om och henne följer jag vart som helst.

Boken finns hos Adlibris, Bokus och CDON.

Lilla veckotipset – Eragon

Lilla tipset blir ju egentligen helt fel, för jag älskar Eragon. Jag fick hela serien i julklapp för två år sedan av maken och det är kanske bästa klappen ever. Resten av julen satt jag i mitt hörn och tokläste.

Jag läste en recension på Goodreads som totalsågade boken helt och avslutade det hela med ”De enda som kan gilla det här, är sådana som aldrig läst en fantasy i hela sitt liv så de inser inte hur uselt det är”, typ. Anledningen till sågningen var att Eragon följer hela fantasykonceptet från början till slut. Det finns en utvald, dvärgar, alver, magiska svärd, onda kungar, mörkervarelser och naturligtvis drakar. Och ja, allt det där finns med, men det är ju liksom hela grejen tycker jag. Ibland vill man ha gammal hederlig fantasy och vältra sig i det som en sönderkramad snuttefilt. Även om delarna är använda förut blir ju ändå sammansättningen ny. Man vet vad man får, men ändå inte helt.

Och lycka när jag såg att Christopher Paolini meddelade att han i detta nu håller på med en fortsättning. Yeey!

Den fattige bondpojken Eragon hittar en vacker blå sten i skogen. Om han säljer den kan kanske hans familj slippa svälta under vintern. Men det blir inte som han hoppas. Stenen, som visar sig vara ett ägg (!), kläcks och en drake föds. Drakungen får namnet Saphira och hålls hemlig. Pojken och draken talar med varandra genom tankarna och blir de bästa vänner. Och deras öden knyts för alltid till varandra. Över en natt förändras hela Eragons liv. Han kastas in i en värld av magi, faror och maktkamp. Med bara ett svärd som hjälp och en gammal sagoberättare som vägledare måste Eragon och Saphira färdas genom platser där mörka krafter härskar, i ett imperium som styrs av en kung vars ondska inte har några gränser…

Gammal kärlek rostar vackert.

Gammal kärlek rostar vackert är skriven av Pernilla Lindroos.

Namn: Maya Saga Lilja

Ålder: Dessvärre närmre trettiofyra än trettiotre

Intressen: Får man återkomma?

Status: Öhhh … Komplicerat.

Talang: Stor förmåga att krångla till saker och ting. Och att längta efter ouppnåeliga saker (såsom t.ex. kärlek) och kan dessutom hantera kriser med yttersta svårighet.

Men där har väl ingen egentligen någon chans va? För hur ska man kunna förbereda sig för något överhuvudtaget? Det där livet tycks ju bara vara något som drabbar oss.

Eller?

Maya har hamnat i en livskris. En kris som visserligen känns som den pågått hela livet men som nu eskalerat. Är förhållandet med Kim verkligen vad hon vill ha? Varför kan hon inte vara obekymrat lycklig som alla andra verkar vara och hur gör man egentligen för att bryta gamla mönster och inte upprepa samma misstag igen? Mitt i sina funderingar möter hon Erik, en ganska ohyfsad man som envisas med att helt plötsligt dyka upp överallt. Trots att de hamnar på kant redan från början, känns han märkligt bekant och Maya tvingas omvärdera allt hon hittills trott på.

Parallellt med Mayas berättelse som utspelar sig i nutid ( typ ), kastas vi även bakåt i tiden och möter människor från olika tidsepoker. Korta tillbakablickar i livsavgörande händelser som visar sig påverka Mayas liv mer än hon kunnat föreställa sig.

Boken har både styrkor och svagheter och baksidestexten är en av svagheterna. Den ger intryck av tramsig chicklit i stil med En shopaholics bekännelser. Vilket är fel eftersom det här är något helt annat.

Grundberättelsen är väldigt stark. Hur historien påverkar våra liv idag och hur allt hänger samman. Det jag har svårast för är Mayas berättelse. Den börjar några månader tillbaka och arbetar sig fram till idag. Något som i kombination med de övriga återblickarna känns onödigt rörigt och heller inte tillför något extra till berättelsen. Dialogerna känns ibland alltför ungdomliga och tillgjort glättiga, och Maya själv framstår ofta mer som en bångstyrig ungdom istället för en ung kvinna i livskris.

Återblickarna däremot är fantastiska och fyller mig med samma känsla som Elisabeth Nemerts historiska romaner. Lindroos lyckas förflytta mig genom tid och rum så att jag verkligen är där, oavsett om det är på en vidsträckt savann flera tusen år tillbaka eller en borggård för några hundra år sedan. De historiska människoödena är vackra och hemska om vartannat. Lindroos drar sig inte för att reflektera även det smutsiga och våldsamma vilket ger ett extra djup och levandegör karaktärerna.

Det finns en hel del i boken jag själv inte håller med om. Könsrollerna som presenteras och de existentiella frågor som tas upp är väldigt långt ifrån mina egna värderingar och tro. Men jag tror att många människor kan finna tröst i den här berättelsen. Som helhet är det en fin och tankeväckande bok och en påminnelse om att ibland stanna upp och andas, och framförallt om att våga vara lycklig.

Boken finns hos Adlibris och Bokus.

Tack till författaren för recensionsexemplar.

Liebster Award

Jag älskar ju sånt här så därför blev jag superglad när Sagan om sagorna taggade mig. Då har jag liksom en ursäkt att komma med enkäter.

Regler:
Länka tillbaka till personen som nominerade dig
Svara på frågorna som du fick av personen som nominerade dig
Nominera 11 andra bloggar med färre än 200 följare
Göra 11 frågor till dem som du nominerar
Meddela de nominerade via sociala medier/bloggar

1. Vilka tre böcker kommer på tur i din TBR-pile?

I ljusets makt av Leigh Barduco.

Tjänarinnans berättelse av Margaret Atwood ( har haft den hemlånad sjukt länge nu ).

Odinsbarn av Siri Pettersen.

2. När ska du läsa Panic av Lauren Oliver? Varför har du inte gjort detta än?

Jag kände dels inte till den ( märkligt för jag gillar Lauren Oliver ) och nu när jag känner till den finns den inte på svenska, så det dröjer nog ett tag till tyvärr.

3. Vilken chipssmak är godast?

Grillchips. Fast jag äter inte chips längre, men om jag gjorde det skulle det vara grillchips.

4. Vad ska du göra i helgen?

Ta med vattkoppefria barnet på shoppingtur då vi bla ska köpa ( eller beställa om den inte finns inne ) Leonora och glasplaneten efter recension från just Sagan om sagorna. Jag hoppas också på lite gräsmatteklippning och grillning, vädret verkar lovande. Imorgon ska jag gå till vallokalen och rösta i finska riksdagsvalet, och så ska jag läsa, såklart.

5. Pest eller kolera: Aldrig mer lyssna på musik eller aldrig mer läsa en bok?

Enkel fråga. Inte för att jag inte gillar musik ( finns det någon som inte gör det ), men jag älskar inte musik på samma sätt som jag älskar böcker, så musiken ryker.

6. Berätta om en bok som överraskade dig!

Jag ger dig solen av Jandy Nelson. Så känslomässigt knockad som jag var efteråt av en bok jag inte ens var nyfiken på från början.

7. Dina fem senaste googlingar?

Jag är en sådan som googlar typ allt. Min kollega ser på mig när jag får google-looken, alltså när vi pratar om något och jag redan har börjat fundera på hur jag ska googla på det. De fem senaste är:

Panic Lauren Oliver

Sara Lövestam ( författare )

Skuggsamlaren ( boktitel )

Sara Kemetter samkönade äktenskap ( En politiker på åland som jag funderade på att rösta på imorgon men som hade oklara synpunkter på just samkönade äktenskap, så jag försökte googla mig fram till det. Jag lyckades inte, men det fina med Åland är att politikerna bara finns en taggning bort på fb, så jag frågade henne själv. )

Internettroll ( Oarya fattar 🙂 )

8. Vad är du stolt över?

Att jag hittills vågat följa mina drömmar. När jag längtade efter att uppleva andra kulturer så gjorde jag det. Jag tog mitt pick och pack och flyttade till ett annat land, och sen ett annat land igen och nu ett tredje land. Vilket även ledde till att jag träffade min man och till livet vi lever idag. Låter kanske pretentiöst men det är skönt att slippa fundera på ”tänk om”.

9. Vilken är den ultimata presentboken?

Jag tycker verkligen om de här små vackra novellerna av Astrid lindgren som Novellix ger ut. Vackra att smycka sitt hem med och kort läsning som kanske även den läsovane kan uppskatta. Och alla gillar väl Astrid.

10. Vilken var den senaste blogg du började följa?

Jag tror det var bokbloggen Farbror Atlas.

11. Visa upp en bloggkommentar som gjorde dig glad!

Jag blir glad av alla kommentarer men det känns extra bra när man lyckas roa någon som jag tydligen gjorde med det här inlägget,

Jag skrattar så jag gråter här borta!

Jag har ingen aning om hur många följare folk har, så här kommer några random taggningar om de vill,

Era frågor blir:

1. Vilken är den bästa boken du läst hittills i år?

2. Kommer du gå på bokmässan i år?

3. Vad läser du just nu och vad tycker du hittills?

4. Finaste bokomslaget?

5. Vem hade du velat skulle skriva boken om ditt liv, alternativt spela huvudrollen i filmen om ditt liv?

6. Vilken är din favoritgenre, alternativt den genre du minst tycker om?

7. Vilka intressen har du förutom böcker och läsning?

8. Vilken bok borde alla läsa och vilken kan man hoppa över?

9. Välj en valfri karaktär för varje alternativ: marry, kiss, kill?

10. Om du fick leva i en bok, vilken bok skulle det vara?

11. Du får översvämning hemma och vattnet stiger, vilken bok räddar du först?

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta: