Böcker som prydnad.

bokomslagJag var på loppis för några veckor sedan. Egentligen är jag inte så mycket för loppisar, de flesta innehåller ju tyvärr oftast bara skräp. Men en gång per år har Röda korset loppis i Mariehamn och det är mer en stadsfest än bara loppis. Det är mat, olika stånd och saker för barnen som ponnyridning och annat. Där hittade jag en lite annorlunda bok. Jag har ju sett sådana här förut och tyckt att de är så fina och nu hittade jag en alldeles egen. Tjejen som har gjort dessa gör det enbart som hobby. Hon har alltså ingen försäljningsverksamhet förutom den enda gången på loppisen, och jag förundras över vilket tålamod man måste ha för att vika ihop en bok på det här sättet. Jag köpte HOME.

Det är på sätt och vis lite för pluttenuttigt för mig, men det är ju ändå en bok. Dock har jag senaste tiden börjat fundera på vilken bok som döljer därinne? Ett svar jag inte får reda på om jag inte förstör hennes fina skapelse. Så jag får leva med den frågan obesvarad medan boken pryder min hylla tillsammans med alla mina vanliga böcker.

13 svarta sagor – en godispåse full med härlig skräck

13-svarta-sagorRysare och skräcknoveller att läsa då mörkret sänker sig. Författarna tar dig med till skymningszonen där vampyrer, vålnader och andra monster strövar fritt. Tretton mardrömmar att sluka eller njuta en och en.

13 svarta sagor är precis vad det låter som. 13 härliga noveller fyllda med skräck, obehag och läskiga monster. Att öppna en sådan här novellsamling är för mig som att sitta med en godispåse. Jag väljer ut en i taget och njuter. Man kan liksom ta bara en åt gången och spara lite till senare, eller så vräker man i sig hela påsen på en gång. Det är den stora fördelen med antologier, man väljer själv hur mycket eller lite man vill läsa. Alla godbitar smakade bra, men några var mer njutningsfulla än andra.

Lova Lovéns Gastkramad satte ribban högt direkt. En obehaglig berättelse om barn, självmord och ohyggliga gastar. Berättelsen handlar förvisso om monster, men också om familjerelationer och att försöka skydda dem man älskar mest.

Mattias Lönnebo och Köttkvarnen ger mig känslan av en spökhistoria som berättas i skenet av ett fladdrande ljus en kulen höstnatt. Skildringen av lilla Fabians skräck för köttkvarnen gav mig gåshud och berättelsen påminner mig av någon anledning om den gamla tv-serien Twilight zone.

Ett riktigt monster under sängen bjuder Johan Grindsäter på i Pappas store pojke. Theo som inte bara blir mobbad i skolan har även ett monster under sängen. Ett monster han kan både höra och känna så snart han ligger där rädd och ensam i mörkret. Här ligger dock inte fullt fokus på monsterrädslan utan även på utsattheten i skolan och hur Theo försöker vara stor och duktig på alla sätt, trots monster både på natten och dagen. Novellen kändes lite banal tills twisten i slutet kom som förändrade hela berättelsen. Härligt läskig blev istället känslan.

Jag uppskattade även Ida Tellestedts Boeuf Bourguignon om den kuvade Betty. Betty med ett svart tomt hål inom sig. Ett hål som bara kräver och kräver precis som männen i hennes liv krävt och krävt. Mer och mer har alla krävt och Betty har äntligen hittat receptet som kommer förändra allt. Hemsk realism som på något märkligt ändå ger en slags, skadeglad tillfredsställelse.

Novellen jag tyckte allra mest om var dock Hungrig skugga av Love Kölle. En berättelse om Frank som förlorat allt och långsamt slukas upp av skuldkänslor. Skuldkänslor som matas på av parasiten som lever och frodas och badar i Franks sorg. En parasit som bara fortsätter att mata och mata, och Frank som sjunker djupare och djupare ner i ett hav av skuldkänslor. Love Kölle beskriver en fasa som jag knappt kan föreställa mig, den allra värsta jag ens kan försöka föreställa mig. Jag skulle så gärna vilja läsa den här i en bokcirkel där vi kunde vrida och vända på berättelsen, diskutera och krama ur vad som är realism och vad som är fiction och även frågan, tänk om … En fantastisk novell som jag kommer fundera på länge.

Som helhet är 13 Svarta sagor en antologi med hög kvalitet. Jag tycker om att få ett tydligt slut även på noveller så därför passade vissa mig bättre än andra, men det är naturligtvis en smaksak. Jag är övertygad om att det finns godbitar i den här till alla.

Boken finns hos Adlibris, Bokus och CDON.

Tack till Swedish zombie för recensionsexemplar.

Andra som bloggat om boken är: Tentakelmonster och Bims blogg.

 

En smakbit av Cress – Marissa Meyer

Dagens smakbit kommer från boken Cress av Marissa Meyer. Det är tredje delen i serien The Lunar Chronicles. En härlig serie där författaren skapat nya berättelser av gamla sagor där Cinder är en variant av Askungen, Scarlet är Rödluvan och Cress baseras på Rapunzel. Cress sitter dock inte fast i ett torn, utan i en satellit.

cress

Hennes satellit färdades ett helt varv runt Jorden på sexton timmar. Det var ett fängelse med en hisnande vacker utsikt – vidsträckta blå hav, virvlande moln och soluppgångar som satte halva världen i brand.

Under den första tiden som fånge hade hon staplat kuddar ovanpå det inbyggda skrivbordet, hängt sängkläderna över skärmarna och skapat en liten alkov åt sig. Hon brukade låtsas att hon inte alls befann sig på en satellit, utan i ett litet kapselskepp på väg till den blå planeten. Snart skulle hon landa och kliva ut på riktig jord, värmas av riktigt solsken och känna doften av riktigt syre.

Hon kunde stirra på kontinenterna i timme efter timme och föreställa sig hur det kunde kännas.

Däremot gjorde hon sitt bästa för att undvika att se Luna. Somliga dagar passerade satelliten så nära att månen upptog hela synfältet och hon kunde urskilja de jättelika, glimmande kupolerna på dess yta och de glittrande städerna där lunarerna bodde. Där hon också hade bott. För många år sedan. Innan hon blivit förvisad.

Fler smakbitar hittar du hos Flukten fra virkeligheten.

en smakbit på riktigt

Normbrytande rymdnoir – Johan Frick och Det stora svarta.

det-stora-svartaDet stora svarta är en novell skriven av Johan Frick.

Kapten Valentina Cruz och hennes trogna besättning ombord på rymdskeppet Anaïs transporterar två alphamänniskor som vill fly förtrycket på planeten Nouveau Versailles, och allt ser till en början ut att vara ett enkelt uppdrag för Nueva Tortugas ökända piratdrottning. Ett ödesdigert beslut ändrar dock resans kurs och snart står både besättningens liv och framtid på spel.

Det här var min första bekantskap med Johan Frick som författare och det var verkligen en uppfriskande bekantskap. Det finns ingenting jag inte tycker om i den här novellen. Den är välskriven och underhållande med intressanta karaktärer som bryter normer på löpande band. Här finns varken det stereotypiska eller heteronormativa som vi matas med dagligen och läsningen gör mig glad i själen.

Novellen påminner om science fiction-serien Firefly, fast bättre. Valentina Cruz som ökänd piratdrottning är en riktig kick-ass hjältinna med ett hjärta av såväl stål som guld. Berättelsen får vi av Valentina själv där hon ser tillbaka och språket har en underbar ton hela vägen igenom. Torrt humoristisk med en nostalgisk värme som omsluter karaktärerna och ger handlingen ett känslomässigt djup som berör mig. Dessutom är den stora frågan i novellen kittlande. Vad våra val och handlingar egentligen kan ha för konsekvenser och hur vi påverkar framtiden i allt vi gör.

Det stora svarta är en riktigt bra sf-novell som jag verkligen rekommenderar, och jag ser fram emot att läsa mer av Johan Frick i framtiden.

Novellen finns hos Adlibris och Bokus.

Tack till Mix förlag för recensionsexemplar.

 

Semestern är slut, nu kör vi! Jag kommer börja med att göra en pudel …

Jag hade ju en otrolig tur med min semester. Inte nog med att vädret varit fantastiskt ( försöker att inte skratta åt att maken hade skitväder )  som tillåtit många besök på badstranden, vi fick även härligt långbesök och barnen fick sin första upplevelse av Gröna Lund.

Så därför har det varit tyst här. Jag har umgåtts med mina besökande vänner. De besöker oss normalt bara en helg i taget, men eftersom sjukdom satt stopp för besöken hela våren och sommaren tills nu fick det blir ett långbesök och då kan man ju inte sitta vid datorn. Därefter blev det besök i Sverige hos barnens mormor och även deras första erfarenhet av Gröna Lund. Och hur fantastiskt det besöket än var ( jag älskar Gröna Lund ) så har jag ett ännu bättre tips åt er till nästa år. Jag vet att jag nämnt det redan och jag försöker inte hålla er på halster eller så, jag har bara inte haft tid att skriva om det. Men jag ska ta mig tid närmsta dagarna och då får ni ett helt underbart semestertips av mig till nästa år. Ok?!

Så imorgon kör jag igång bloggen igen. Jag har läst så många bra böcker senaste veckorna så jag nästan spricker av iver att få dela med mig. Jag kommer också göra en total pudel. En bok som bara irriterade mig visade sig vara kanske en av de bästa. Någonsin!

Och när jag kom hem från Sverige idag låg den här och väntade,

cress

Så efterlängtad och så jäkla snygg!

Min blogg firar ju dessutom ettårsjubileum snart och jag kommer gå igenom allt spännande som hänt under det här året. Och sist men inte minst, jag har fortfarande en intervju med George R.R. Martin att sätta på pränt och det ska jag ta itu med, jag lovar.

Eller nej, det var en sak till. Jag kommer ha utlottning här inom kort! En härlig bokutlottning med fina fantasyböcker i potten. Håll utkik.

Percy Jackson och Titanens förbannelse – Rick Riordan

titanens-forbannelseTitanens förbannelse är tredje delen i serien om Percy Jackson skriven av Rick Riordan.

Halvguden Percy Jackson får ett nödanrop från sin gode vän Grover, satyren som alltid verkar hamna i trubbel. Den här gången har Grover hittat två nya halvgudar, de föräldralösa syskonen Bianca och Nico. De måste föras i säkerhet, undan monstren som är dem på spåren. Percy och hans vänner måste rädda dem. Men det är inte riktigt så enkelt …

Äntligen har jag kommit förbi filmatiseringarna och in på okänd mark. Det här är verkligen böcker att sluka. De är så intensiva, roliga och fartfyllda att sidorna bara svischar förbi i rasande fart.

Jag tycker om hur Riordan tar oss direkt in i äventyret redan från första sidan, men samtidigt lyckas informera oss om bakgrunden utan att det blir för berättande. På ett sätt som känns helt naturligt utan att bli upprepande får vi hela den tidigare bilden samtidigt som det nya äventyret presenteras. Språket är lättsamt och lättläst utan att för den skull kännas varken tråkigt eller simpelt. Jag kan bara föreställa mig hur Riordan är som lärare och känna mig smått avundsjuk på de som fått ta del av hans fantasi och kreativitet i utbildningssyfte. Böckerna utbildar dock bra de också. Det blir kanske lite mycket ibland och många gudar att hålla ordning på, men Riordan sköter det snyggt. Genom att överdriva samtliga gudars personlighet och ge dem specifika egenheter framstår de ändå tydligt.

Percy blir i varje bok ett år äldre och i takt med det förändras även hans relation till Annabeth. Visserligen hade det varit uppfriskande om hjältarna för en gångs skull kunde ha fått vara bara vänner, men jag tycker ändå att det där fumliga och generade tonårssvärmeriet blir rätt charmigt här.

Jag har ju redan läst alla böcker och tycker Titanens förbannelse är den bästa i serien. Framförallt för att den presenterar en del i den grekiska mytologin som jag nog hade föreställt mig närmast omöjlig att integrera till nutid. En härlig bok med en berättarglädje som smittar av sig. Jag blir glad av det här.

Boken finns hos Adlibris, Bokus och CDON.