Sida 73

En smakbit av skräck – Färjan.

Ibland tänker man fel och vissa gånger tänker man inte alls. Jag visste att maken skulle iväg igår och ändå tyckte jag det var en bra idé att börja på Mats Strandbergs skräckroman Färjan just igår. Den fick dessutom sällskap av zombiefilmen World War Z under kvällen. Maken var väldigt efterlängtad när han väl kom hem med nattbåten.

Och på söndagar är det dags för smakbitar. Och man får såklart inte spoila. Här kommer min smakbit ur Färjan.

Dan Appelgren springer och springer, men han kommer ingenstans. Det är en perfekt metafor för hela hans jävla skitliv. Och dessutom springer han på den här färjan som åker fram och tillbaka, fram och tillbaka. Han känner sig som myternas färjekarlar, dömd att fara över samma tröstlösa vatten i evighet.

Han hör signalen som betyder att Baltic Charisma lämnar kajen. Varnar småbåtarna att akta sig för monstret.

Dan höjer hastigheten på personalgymmets löpband. Vinandet blir högre. Hans fötter slår hårdare och snabbare mot det slitna gummit. Svetten droppar från honom, svider i hans ögon. Den luktar surt. Kemiska rester som tränger upp genom huden. Blodsmaken stiger i halsen och pulsen dånar genom öronen. Det vore jävligt ovärdigt med löpsedlarna om han fick en hjärtattack nu. SCHLAGERSTJÄRNA DÖD PÅ FINLANDSFÄRJA.

Fler smakbitar hittar ni hos Flukten fra virkeligheten!

Tidsresande och en annorlunda mordgåta.

I boktaggen A – Ö har jag kommit till bokstaven K. Vilket påminner mig om att jag faktiskt har skrivit om en slags deckare här i bloggen en gång. Visserligen en annorlunda sådan, men ändå.

K – Klocka. En bok om tidsresor.
Det kan vara framåt eller bakåt i tiden. Vad föredrar du?

Det finns ju faktiskt en hel del som jag läst. Tidsresande i böcker kan bli hur bra som helst, men med lite otur kan det också bli väldigt rörigt. Det självklara svaret blir ju först och främst Diana Gabaldons Outlander. Fortfarande en av de bästa jag läst och jag bara tokälskar Claire och Jamie. För alltid.

Ett annat tips är Tidsresenärens hustru av Audrey Niffenegger. En tidsresebok av den typen som lätt blir rörig, men ändå lyckas hålla ihop och skapa en fantastisk berättelse. Och så oerhört sorglig.

Och eftersom jag inriktar mig framförallt för YA-genren får vi inte glömma berättelsen om Gwendolyn och Gideon. Kanske är den här mer passande för lite yngre läsare än just YA, men jag tyckte den var söt ändå. Hängmatteläsning som inte kräver något liksom. Och serien jag pratar om är Ädelstens-trilogin av Kerstin Gier.

Sedan har vi en slags deckare, eller mordhistoria eller vad man kan kalla det. Det handlar mer om bestialiska mord än om själva tidsresandet och jag gillade den faktiskt. Flickor som skimrar av Lauren Beukes.

Stjärnfall av Lars Wilderäng

Stjärnfall är andra delen en trilogi skriven av Lars Wilderäng.

Tio år har gått sedan den moderna civilisationens undergång, när all elektronik slogs ut av ett högteknologiskt angrepp. Livet har sakta börjat stabiliseras, men är faran verkligen över? Nedsläckningen, som perioden när elen försvann kallas, var troligtvis bara början. Nu står mänskligheten inför ett än större hot.

Militären Jocke är äntligen tillbaka i Sverige efter ett långt uppdrag i Mellanöstern och hoppas på ett lugnt liv. Storbonden Filip Stenvik har fått skydd av Federationen Västra Götaland men oroar sig för nya angrepp. Maximilian har vuxit upp till en man och gör sitt bästa för att bryta sig fri från barndomshemmet och gå sin egen väg. På Carlstens fästning samlar Bohusläns landshövding, Gustaf Silverbane, sina styrkor, medan forskningschefen Anna Ljungberg försöker analysera den motståndare de inte vet mycket om. Men tänk om fienden redan finns bland dem? Kanske närmare än någon kan ana …

Vi får i början en liten återblick till tiden innan Nedsläckningen. Jag är lite osäker på vilket syfte dessa återblickar har, kanske ingen eller så är det något som knyts ihop senare. Återblickar var dock inte riktigt vad jag ville ha, jag ville veta fortsättningen. Direkt. Och jag ville även möta mina favoritkaraktärer från första boken. När jag väl gör det så överraskar Wilderäng gång på gång. Den självklara hjälten från första boken är inte lika självklar längre. Rollerna förändras. Några träder tillbaka och andra träder fram, vilket skapar en härlig känsla av oförutsägbarhet. Ändå finns det en trygghet där som jag tycker om. Ibland vill man liksom bara veta att någon är god inuti, oavsett hur den personen kanske sedan agerar i desperation.

Stjärnfall innehåller alla de apokalyptiska element som jag verkligen uppskattar. Ändå känns det väldigt tydligt att det här är en mellanbok. Och inget ont i det, men där Stjärnklart fortfarande efter ett år känns i magen när jag tänker på den, så längtar jag mest efter nästa bok när jag tänker på Stjärnfall. Boken i sig var inte en käftsmäll den här gången, men den väcker helt klart ett sug efter nästa del. Och oavsett all denna science fiction som Stjärnfall faktiskt innehåller, känns det ändå så självklart och naturligt alltihop. Hela handlingen är fortfarande så prosaiskt framställd att allt som sker på något sätt inte känns konstigt alls. Undergången är i all sin vardaglighet fortfarande otroligt skrämmande och återigen kommer jag på mig själv med att planera en bunker och lagring av konserver. Inte för att jag är säker på att det hjälper längre.

Skrämmande, oförutsägbart och så lockande. Hela boken är en rejäl cliffhanger i väntan på fortsättningen.

Boken finns hos Adlibris, Bokus och CDON.

Tack till Massolit förlag för recensionsexemplar.

Andra som bloggat om boken är: Bokhyllan, Foliehatt på och Olja för blåbär.

Av alla era boktips har jag valt …

Jag ville ju kika ut lite från min vanliga läsbox och därmed prova något nytt. Nedan är alla de förslag jag fick här i bloggen och på fb. Har kommenterat några av tipsen, och vilken bok jag faktiskt valde kommer längst ner i inlägget.

Anna, Hanna och Johanna av Marianne Fredriksson.

Påven Johanna av Donna Woolfolk Cross. Viktig bok som jag redan läst dock. Rekommenderas.

Katedralen vid havet av Ildefonson Falcones.

Förtvivlade människor av Paula Fox.

Spelet av Neil Strauss. Alltså … nej.

Vi har redan sagt hejdå av Daniel Åberg.

Tisdagarna med Morrie av Mitch Albom. Fin bok som jag också redan läst. Blev av någon anledning inte så berörd som jag hade önskat.

Den hand som först höll min av Maggie O´Farrel.

Ur jord är de komna av Lotta Modin. Ligger redan på att läsa listan eftersom den här typen av bok redan ingår i min box.

Cirkeltecknaren av Fred Vargas. Deckare! Nuff said.

Utan ord av Mina Hansson.

Flickan av Angelika Klussendorf. Låter intressant men verkar omöjlig att få tag i när jag kikade runt.

Hoppfull av Viveca Nordlander och Monika Nyström.

Shantaram av Gregory David Roberts. Har funderat på den här men jag är så skeptisk mot den här typen av böcker. Person begår brott utomlands och hamnar i hemskt fängelse. Ämnet är superintressant men oftast blir jag bara förbannad eftersom författaren liksom inte ångrar brottet. Ofta blir det en djupdykning ner i självömkan och ilska för att man åkte fast, inte att man var så jävla dum och begick brottet. Kanske är den här annorlunda, men den blev inte vald den här gången.

Mayas dagbok av Isabel Allende. Älskar Allende. Därför åker den här bort eftersom boken ändå kommer bli läst förr eller senare.

Drömhjärta av Cecilia Samartin.

Fyren mellan haven av M.L. Stedman.

Bilal: på slavrutten till Europa av Fabrizio Gatti. Förvisso intressant, men då jag själv relativt nyligen börjat arbeta aktivt ( på fritiden ) med ankommande flyktingar behöver jag annat att läsa om.

Boktjuven av Markus Zusak. Skäms för att jag inte läst den än, men den ligger på att läsa listan.

Jag heter inte Miriam av Majgull Axelsson. Ligger på att läsa listan, men av skäl redan nämnda får den ligga på vänt ett tag till.

Hönan som drömde om att flyga av Sun-Mi Hwang.

Sju dagar kvar att leva av Carina Bergfeldt.

När två världar möts av Lynn Vincent, Denver Moore och Ron Hall.

Etthundra mil av Jojo Moyes. På att läsa listan.

Harrys sång av Jeffrey Archer.

Till Mervas av Elisabeth Rynell.

Jag kan ju aldrig välja bara en bok, så det blev faktiskt två böcker. Den ena är Hoppfull av Viveca Nordlander och Monika Nyström och den valde jag på grund av dessa vackra rader:

Det var då jag såg dem. Små, små blöta fotspår på det grå sjukhusgolvet. Jag lade mig ner och följde spåren som ledde in under pappas säng. Där längst in i hörnet satt en liten groda.

Den andra blev Hönan som drömde om att flyga av Sun-Mi Hwang eftersom det är en bok jag aldrig någonsin hade valt själv. Trots vackert omslag hade jag nog inte ens lagt märke till den i bokhandel.

Detta är berättelsen om en höna som heter Knopp. En hymn för frihet, individualitet och moderskap med en kavat, pigg hjältinna som gör uppror mot sitt öde.

Stort tack till alla som kommit med förslag och tips. Jag kommer absolut göra det här igen, ett utmärkt sätt att hitta nya böcker man själv aldrig skulle lägga till.

Zombieinvasion!

I dagens Top Ten Tuesday tipsas det om liknande böcker till någon favorit. Jag kommer inte rada upp tio böcker, men väl tre. Gillade du World war Z av Max Brooks, antingen som film eller som bok så är kanske de här något för dig. Det gemensamma för alla är att de balanserar på apokalyps, skräck och invasion. Inget pluttenutt här inte.

Justin Cronins Flickan från ingenstans. Det är första boken i en serie och omdömet är förvisso rätt blandat men jag själv gillar den. Jag hade desto svårare med fortsättningen De första tolv som märkligt nog känns som den är skriven av någon helt annan författare. Men många gillar och kanske du är en av dem. Tegelstensvarning dock.

Släktet av Guillermo del Toro och Chuck Hogan. Förvisso vampyrer och inte zombier, men ändå. Det känns som en ordentlig zombieinvasion mer än något annat. Jag har läst alla böcker utom den sista och jag gillar den. Mörk, rå och skitig med några hjältar i mitten av handlingen.

Eller varför inte vår svenska Lars Wilderäng och hans Stjärnklart samt Stjärnfall. Första boken är apokalyps och den andra är invasion.

Mitt hjärta går på

Mitt hjärta går på är skriven av Christoffer Holst.

Den 22-åriga konditorn Chavve är antagligen den ensammaste romantikern på hela Södermalm. Efter tre år i storstaden har han fortfarande inte lärt känna någon och varje kväll slutar i ensamhet med stora bakverk framför filmenTitanic. På andra sidan vattnet bor Pontus kvar i pojkrummet hos sin brokiga familj. Skådisdrömmarna har bleknat, tillsammans med allt det där andra som skulle bli framtiden, och har ersatts med hypokondri och tvångstankar.

När en dejtingapp kopplar samman killarna blir de snabbt en del av varandras liv, och Chavve verkar äntligen ha hittat det han sökt efter så länge. Men Pontus liv kraschar, och allt som blev så bra är plötsligt borta. Fast Chavve tänker inte ge upp så lätt. Och han har en plan.

Varma kanelsnäckor, snöhala kullerstenar, nygräddade cupcakes, tjocka stickade halsdukar och frostkantade fönster i ett vintrigt Stockholm. Mysfaktorn är omedelbar och författaren lindar in oss i en kaneldoftande kokong tillsammans med Pontus och Chavve.

Mitt hjärta går på är en fantastisk debut. Det är oemotståndligt och sagolikt. Christoffer Holst levererar som en svensk David Levithan och jag får det charmigaste jag läst på länge. Jag älskar Pontus och Chavve, de är så fïna så fina och mitt hjärta tar glädjeskutt mellan sidorna. Jag sitter och småler redan från första raderna, fnissar till emellanåt och hjärtat blir varmare och varmare för varje ord. Och trots att författaren lindar in oss tillsammans med Pontus och Chavve i den här kärleksfulla kokongen blir det inte för sött. Det är trevande och charmigt med ett lagom stråk av ensamhet och vemod, och när Pontus kraschar så kraschar mitt hjärta också.

Pontus och Chavve står växelvis för berättarjaget och jag hade lite problem i början med att separera dem. Att komma ihåg vem som var vem, vem gillade att baka och vem var den trasiga? Men det löser sig och halvvägs i boken känner jag dem bra. Pontus och Chavve blir som vänner jag inte visste att jag saknade. Och visst spelar det roll att det är en förälskelse mellan två killar. Jag tycker om när det normbrytande levereras som norm. Där det inte överhuvudtaget problematiseras på något sätt, utan levereras som vilken kärleksberättelse som helst. Fast det här är ju förstås inte vilken kärleksberättelse som helst. Det här är berättelsen om Pontus och Chavve, två karaktärer jag önskar fanns på riktigt och en rejält charmig feelgood där författaren dessutom strösslar romantiska filmcitat över sidorna. Framförallt är det förälskelse. Trevande, varm och febrig förälskelse.

Jag hade planerat att återvända till Dash och Lily lagom till jul, men jag väljer hellre Pontus och Chavve. Jag saknar dem redan.

Boken finns hos Adlibris, Bokus och CDON.

Andra som bloggat om boken är: Boktokig och Bims blogg.

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta: