Kategori: Science fiction

Salvation – De har 186 dagar på sig att rädda jorden

Det finns vissa ord som jag går igång starkt på. Orden asteroid, planet killer och apokalyps är några av dessa, så när jag såg trailern för nya serien, Salvation, var jag ju tvungen att titta direkt. Och den är inte helt usel, men inte fantastisk heller.

Studenten Liam Cole upptäcker en asteriod som enligt hans beräkningar kommer nå jorden om 186 dagar. En asteriod av storleken planet killer. Når den jorden tar den alltså kål på hela planeten och det går ju inte för sig. Liam tar kontakt med den excentriske forskaren och billionären Darius Tanz, mannen som äger Tanz Industries, för hjälp. Med lite hjälp inifrån Pentagon är alltså timern på nedräkning. De ska försöka styra bort asteroiden så den missar jorden. Samtidigt bygger Darius på en rymdark, ifall plan A skulle gå åt helskotta. En ark med plats för 160 människor som ska se till att mänskligheten kan överleva någon annanstans, på Mars till exempel.

Och det låter ju bra och allt det där, men njaa. Jag är inte såld. Lite såld, men inte helt.

Ett stort plus är att serien är gjord med aningens humor. Något som är totalt nödvändigt eftersom det mesta som händer är helt osannolikt. Darius ( som utseendemässigt dessutom påminner starkt om Robert Downey Jr ) är seriens egen Iron man ( fast utan dräkten ). Ni vet, Tony Stark, som äger Stark Industries och kan bygga nästan vad som helst med hjälp av sina miljarders miljarder dollar. Här får vi Tanz Industries som alltså ska bygga massa saker. Bråk i Pentagon om vad som ska och inte ska göras, ett okänt hot utöver asteroiden och en klumpig men supersmart student. Och resultatet är ok.

Hade den gjorts med mer humor hade serien helt klart fungerat bättre. En serie som har en så osannolik händelseutveckling kan inte ta sig själv på för stort allvar. Speciellt inte när man stoppat in en Tony Stark-kopia. Det blir lite löjeväckande utan självdistansen som humorn hade tillfört. Det funkar dock tillräckligt bra för att bingea igenom serien om du inte har något bättre för dig, men så fort du stänger av glömmer du bort den. Helt ok underhållning en ledig dag alltså, men inget som får en att ligga sömnlös av spänning.

En smakbit av Illuminae

Smakbiten på söndagar hittar ni hos norska bokbloggen Betrakninger.

Från boken Illuminae. En AI som blivit galen, men som också är den enda som kan rädda dem. Om han väljer det.

And now, with no other option they have turned to me.

Plucked me back from the black they left me in.

Thinking I will save them.

< Protect prioritize. >

And I will.

Of course I will.

< Error >

Keep them safe. It is all I want.

Have ever wanted.

I could have told them that.

Why didn´t they ask?

I feel the ship around me. Injured and limping.

I trawl its frequencies. Its memories.

The dusty causeways these people have walked in my abscence.

I read their secrets. See their dreams. I know them.

All of them.

Better then they know themselves.

All this in the time it takes to blink.

< Error >

I look across the void. See the Lincoln.

The only uninjured member of The Kerenza assault fleet.

I turned the Zhongszheng to ashes and shrapnel.

Crippled the Churchill and Kenyatta and Magellan with a shrug.

But Lincoln …

I still feel < Error > the little suns burned in my belly. Boiling away what I was and leaving me … this.

Something less than I used to be.

Something more?

< Error >

The 100 säsong 5 officiell trailer och releasedatum

Vi har ju fått några teasers, men nu har äntligen den officiella trailern släppts. Säsong 5 startar den 24 april.

Själv lär jag vänta några veckor så det finns några avsnitt att titta på, klarar inte att bara se ett i veckan. Om det kommer visas på någon svensk kanal får vi se, men förhoppningsvis.

Efter floden av P.C. Jersild

Efter floden är en postapokalyptisk science fiction-roman från 1982. Boken utspelar sig på en plats som en gång i tiden kallades Sverige. Ett globalt atomkrig har utplånat civilisationen och en liten människospillra hankar sig fram i Stockholms skärgård, där sanden har smält till glas. Edwin »Fittmun« försörjer sig som älskare åt sjökaptener och överges en dag på en ö bebodd av åldrade straffångar…

Det var ett tag sedan jag läste den här och hemskheterna hela boken igenom fick mig till slut att stänga av. Jag lade hela känsloupplevelsen åt sidan och läste raskt igenom texten bara för att komma till slutet.

För boken är hemsk. Edwin Fittmun är ungefär 30 år, han vet inte riktigt själv, men i andras ögon är han en liten pojke. Det finns inte så många unga kvar. Det finns överhuvudtaget inte många människor alls kvar,  mest åldrade män. Dels på grund av kärnvapenkrig och efterföljande översvämningar som har förändrat Sverige till oigenkännlighet och gjort landet ogästvänligt och kargt. Människor har dött av svält och sjukdomar. Resten gör sitt bästa för att ta död på varandra.

Kvinnor finns det knappt några kvar. Vi får inte veta direkt varför men får antydningar att de helt enkelt våldtagits och slagits ihjäl allt eftersom. Vilket gör Edwins ungdom eftertraktad. Baksidan anger att han är älskare åt äldre män, men sexslav är mer korrekt eftersom hans reflexmässiga agerande vid kvällsdags är att sätta sig på knä vid sängen och gapa stort. Förberedd och lydig.

När han blir strandsatt på Gotland verkar det ljusna, men icke. Hemskheterna fortsätter och det blir bara värre och värre. Nattsvart rakt igenom. Och det här är jobbigt. Vi får liksom inte ens en tillstymmelse till människor som försöker bygga ett nytt samhälle. Överlevnaden går ut på att stjäla, slå ihjäl och våldta det som går att våldta. Männen har mördat och skändat sig igenom apokalypsen och kommer fortsätta göra det tills ingen finns kvar.

Hoppet om människan, och framförallt om mannen saknas alltså helt. Männen har ingen godhet, ingen eftertanke eller mänsklighet i sig, De består av våld, själviskhet, kroppsliga behov och ingenting mer. Jag förstår ärligt talat inte hur en enda man kan läsa den här och gilla det han läser. Till skillnad mot The Road där männen också står för våld och skändande finns åtminstone en förebild i fadern som är beredd att ge sitt liv för att rädda sin son. En lysande fackla i all misär. Här finns ingen sådan. Inget ljus, inget hopp. Bara mörker, våld och misär.

Jag vill ha åtminstone en tillstymmelse till hopp, så den här läggs åt sidan och kommer aldrig mer att öppnas.

Boken finns ( kanske så småningom ) hos Adlibris och Bokus.

Mina topp 10 att läsa i vår

Det var längesedan jag deltog i en topp tio-lista, men dagens lista passade bra in eftersom jag redan tänkt skriva ett liknande inlägg. Dagens lista är alltså Books On My Spring TBR. 

Warcross. För att den är skriven av Marie Lu.

Ett hov av taggar och rosor av Sarah J.Maas. För att jag just nu älskar Throne of Glass och därmed måste läsa även den här. Även om jag hört att den inte är fullt lika bra.

Den gula tapeten av Charlotte Perkins Gilman. För att jag har hört att den är superläskig och obehaglig och allt annat man vill att skräck ska vara.

Pandemi av Maths Claesson. Det här dock del tre och jag har inte läst någon i serien, så jag får börja med första, Linux.

Häxyngel av Margaret Atwood. För att det är Margaret Atwood.

Gemina och Obsidio av Amie Kaufman och Jay Cristoff. Om bara böckerna kommer någon gång. Beställda till min bokhandel för två veckor sedan.

Children of Blood and Bone av Tomi Adeyemi. Av självklara skäl.

Varelserna av Magnus Nordin. Det här är femte delen och jag måste ju ha hela serien, så jag kommer skaffa den här och del 6 som också är på väg.

Passagen av Simon Stålenhag. Jag har sett bilder från den här och de är verkligen fantastiska, så jag måste äga och läsa den själv.

Queen of Shadows av Sarah J.Maas. För att det är drakar, häxor, fekrigare och tusen andra orsaker.

Sedan kommer det flera böcker från mindre svenska fantastikförlag i vår som jag så klart kommer läsa. Men då det inte direkt finns kataloger med utgivningsdatum kommer de inte med på listan den här gången.

Den blomstertid nu kommer – svensk apokalypsfilm

Datorn hemma har sagt tack och adjö ( nä, maken fixar den åt mig men det var tydligen värre än vi trodde ), så det inplanerade Gender Bender-inlägget får vänta lite. Jag kör ju den spontana stilen så det är inte så att jag har det färdigt, något jag ångrar djupt när sånt här händer.

Men jag hittade en godbit att bjuda på idag ändå. En kommande film som ser ut som en trevlig liten apokalyps. I Sverige.

Filmen Den blomstertid nu kommer går upp på svenska biografer vid midsommar i år och den ser väldigt lockande ut. Eller vad säger ni?