Kategori: Relation

Årets bästa bok!

Jag ger dig solen av Jandy Nelson. Utan tvekan. Den slår samtliga böcker jag läst under hela året med hästlängder!

Språket liknar inget jag läst tidigare och karaktärerna definieras på ett sätt man bara måste älska. Jag tror att den här boken hamnar på min topp fem lista över böcker. Någonsin. Säker kan jag förstås inte vara förrän jag läst om den, men jag tror det. En bok som känns i mage och hjärta i månader efteråt är sällsynt.

Noah och Jude berättar ur varsitt perspektiv och framförallt Noahs berättelse är makalös. Han är helt hudlös och känslorna drabbar en som små explosioner av smärta eller lycka. Det är som om författaren har flödesskrivit, när man sätter sig framför datorn med timern på fem minuter och sen bara skriver man. Ord och känslor bara flödar ut direkt från hjärnan utan redigering eller eftertanke. Så känns det här. Texten flödar ut från boken och skyfflas ner rakt in i hjärtat på mig.

 

jag-ger-dig-solen

Årets charmigaste bok.

Mitt hjärta går på av Christoffer Holst. Underbar, underbar bok som värmer och karaktärer som charmar mig totalt.

Fast det här är ju förstås inte vilken kärleksberättelse som helst. Det här är berättelsen om Pontus och Chavve, två karaktärer jag önskar fanns på riktigt och en rejält charmig feelgood där författaren dessutom strösslar romantiska filmcitat över sidorna. Framförallt är det förälskelse. Trevande, varm och febrig förälskelse.

mitt-hjarta-gar-pa

Årets finaste apokalyps.

Jag har läst en hel del riktigt bra apokalypser under året, men det är sällan jag kallar dem fina eller vackra. Det här är dock en av de finaste böcker jag läst. In i skogen av Jean Hegland var en sagolik läsupplevelse. Som en blandning av Väggen och The road i vackrare färger. Lågmäld och vacker om ensamhet, relationer och att hitta sin inre styrka.

Den är fantastisk och det finns ingenting som skaver någonstans. Språket flyter som honung längs sidorna och Nells berättarröst leder oss skickligt igenom den apokalyptiska väv som träder fram.

in-i-skogen

Miniatyrmakaren av Jessie Burton

miniatyrmakarenMiniatyrmakaren är skriven av Jessie Burton.

En höstdag 1686 knackar artonåriga Nella Oortman på dörren till ett stort hus i Amsterdams rikaste kvarter.
Nella har kommit från landet för att påbörja sitt nya liv som hustru till den framgångsrike köpmannen Johannes Brandt, men möts i stället av hans bitska syster Marin. Först senare dyker Johannes upp – och ger henne en bröllopspresent utöver det vanliga: en exakt kopia av deras hem i form av ett kabinettskåp. Skåpet ska inredas av en gåtfull miniatyrmakare, vars pyttesmå skapelser visar sig spegla sina verkliga motsvarigheter på överraskande sätt.
Nella blir till en början förbryllad av den slutna världen i hushållet Brandt, men i takt med att hon uppdagar dess hemligheter förstår hon vilka allvarliga faror som hotar dem alla. Håller miniatyrmakaren deras öde i sina händer? Och kommer hon i så fall att vara nyckeln till deras räddning eller orsaken till deras fall?

När det gäller böcker som är så där tokhyllade brukar jag ofta hamna på andra sidan. Men inte i det här fallet, jag sällar mig entusiastiskt till hyllningskören. Titeln, omslaget och innehållet. Allt är fantastiskt.

Vi kan ju börja med omslaget. Det är magiskt. Dels ytligt sett eftersom det är vackert, men även för att man lyckats innefatta hela läsupplevelsen i omslaget. Kärnan i berättelsen finns liksom där, på en enda sida. Och texturen är robust vilket känns extra lyxigt.

Petronella har blivit gift med en man hon inte känner och när hon anländer till sitt nya hem möts hon av sin svägerska och tjänstefolket. Maken håller sig på avstånd och Nella som kämpar för att hitta sin plats i sitt nya hushåll möts av hemligheter och fientlighet. När hon får ett dockskåp av maken börjar hon samtidigt få miniatyrer levererade. Miniatyrer som är skrämmande likt både människorna och hemligheterna i hushållet. Miniatyrmakaren verkar känna till händelser som ännu inte hänt, och frågan blir om katastroferna som inträffar är orsakade av miniatyrmakaren eller om hon försöker varna Nella? Är miniatyrmakaren vän eller fiende?

Det som slog mig först när jag började läsa var likheten med boken Rebecca av Daphne du Murier. Känslan när Nella anländer till Amsterdam är samma som när Rebeccas huvudperson anländer till Manderly. Båda kliver in i en fientlig miljö full av hemligheter. Känslan stannar kvar länge även om Miniatyrmakaren ganska snart breder ut sig och blir något helt eget. Storyn är alltså inte ny, vi har läst den förut men aldrig fått den berättad på det här sättet.

Det som gör att Miniatyrmakaren känns så unik och nyskapande är nämligen språket. Det tog ett tag innan jag kunde sätta fingret på vad som kändes så annorlunda med språket. Dels är den fullspäckad med meningar som är broderade och utsmyckade på det där sättet att man vill sitta med märkpenna och markera varenda klokhet som skrivs. Sida efter sida full av vackra citat som inte vill glömmas bort. Viktigast är dock tidskänslan i texten. Den är tidstypisk och dialogerna känns tidsenliga. Nästan. Författaren har på ett mästerligt sätt vävt in moderna uttryck och fraser på ett sätt som nästan är osynligt. Knappt synligt, men känslan finns där. Det här ger en aktualitet till det som berättas.

För Miniatyrmakaren är inte fantasy trots det övernaturliga inslaget med själva miniatyrmakaren. Mest ser jag miniatyrmakaren i boken som en metafor för religion. Vad påverkar de val vi gör? Händer saker och ting för att någon förutspått det, eller passar vi in händelserna så att förutsägelsen blir sann? Miniatyrmakaren själv är en bihandling. Berättelsen är framförallt ett tidsdokument över 1600-talets fördomar och värderingar. Ett manifest för alla kvinnor som levt i skymundan och varit utlämnade på nåd och onåd till dåtidens sedvänjor och förtryck. Språket gör det dock större än ett tidsdokument. Det blir idag.

Jag älskar berättelsen. Jag älskar känslan den gett mig och funderingarna den väckt. Den fullständiga upplevelsen var inte omedelbar, men nu i efterhand känner jag mig överrumplad. Miniatyrmakaren är en magisk läsupplevelse som stannar kvar och lever vidare. Läsning när den är som bäst.

Boken finns hos Adlibris, Bokus och CDON.

Andra som bloggat om boken är: Och dagarna går …, Carolina läser och Johannas deckarhörna.

Tack till Modernista för recensionsexemplar.

En av årets finaste böcker – In i skogen

in-i-skogenIn i skogen är skriven av Jean Hegland.

Efter år av krig, miljöförstöring och resursslöseri står USA vid randen av en samhällskollaps.
Systrarna Nell och Eva lever med sina föräldrar i utkanten av det lilla samhället Redwood i norra Kalifornien. Nell förbereder sig för antagningsproven till prestigefyllda Harvard University medan Eva pressar sig själv för att bli den perfekta prima ballerinan. Sakta men säkert förändras livet runt dem när eltillförseln blir alltmer opålitlig, matleveranserna avstannar och skolorna stänger.
I väntan på att elen ska komma tillbaka och samhället börja fungera normalt igen jobbar systrarna hårt för att upprätthålla de färdigheter som behövs för att de ska kunna följa sina drömmar. Men hur länge kan man kämpa för att följa sina drömmar när världen förändras och vad händer med människan när drömmarna tar slut?

Den här boken kom ut redan 1996 och har översatts en gång till svenska. Jag har inte själv läst den tidigare svenska översättningen men jag har hört att den skiljer sig väldigt mycket från denna version. Inte så konstigt eftersom en text alltid tolkas av läsaren och uttryck förändras med tid. Jag vet alltså inte om den första översättningen var bra, men den här är det. Den är fantastisk och det finns ingenting som skaver någonstans. Språket flyter som honung längs sidorna och Nells berättarröst leder oss skickligt igenom den apokalyptiska väv som träder fram.

Vi får följa med när elen sakta försvinner, när familjemedlemmar dör och systrarna blir allt ensammare samtidigt som förråden sakta sinar. I sitt hus mitt i skogen väntar de på räddning och försöker tills dess låtsas att vardagen på något sätt fortfarande pågår. Vad händer när man inser att räddningen kanske aldrig kommer?

Berättarjaget är till en början ganska bräckligt och skört. Den 17-åriga Nell som långsamt ser världen falla i bitar ger berättelsen en sorgsen och poetisk ton hela vägen igenom förfärliga händelser som tvingar fram förändringar. Återblickar och nuet blandas om vartannat och bygger upp en händelsekedja som formar om och förändrar karaktärerna längs vägen. Den inte alltid så sympatiska systern Eva som blint klamrar sig fast vid sin dans i ett försök att utestänga verkligheten, och Nell som pragmatiskt försöker sortera händelserna i sina försök att förstå och överleva.

Vilken underbar bok! Den skimrar i alla möjliga färger. Det är guld och silver, eteriskt och glänsande, men samtidigt så svart och opolerat. Det är en levande berättelse som tar oss tillbaka till det mest grundläggande. Till det som är liv och rädsla och kärlek och död.

Jag hade lätt gett den här fem stjärnor om det inte var för två saker. Inga stora saker, men tillräckligt för att jag stannar upp en liten stund och fastnar. Det finns en liten passage som känns tillräckligt upprepande för att det ska vara störande. För att jag ska fastna och sucka till innan berättelsen kommer vidare. Sedan finns det en händelse i boken jag inte riktigt förstår. Den upprör och verkar obegriplig. Troligen finns det någon symbolik i det hela som kanske blir tydligare när känslan lagt sig lite.

Men det här är småsaker och inget som på något sätt bör stoppa dig från att läsa boken. In i skogen är en av årets finaste läsupplevelser.

Boken finns hos Adlibris, Bokus och CDON.

Tack till Magic Wonders för recensionsexemplar.

Andra som bloggat om boken är: Vargnatts bokhylla, Midnattsord och Fiktiviteter.

Stella betyder stjärna

stella-betyder-stjarnaStella betyder stjärna är skriven av Bobbi Sand.

Det är sommar och fjortonåriga Isa ska egentligen på ridläger, men stannar i hemlighet hemma. Utanför familjens villa blir Isa upplockad av konstnären Stella, som är på väg för att göra upp med sin familj, en gång för alla.

De ger sig ut på en galen road trip som tar dem från Norra Öland till Västkusten. Med skräckblandad förtjusning hänger Isa med Stella när de umgås med alkisar, sover över i ett queerkollektiv, och liftar genom de småländska skogarna. Stella lyser så starkt i Isas ögon, så starkt att det är lätt att bli bländad … men snart måste Isa stå upp för sig själv. Fast hur går det till, när man knappt vet vem man är?

Underbart omslag och underbar bok.

Baksidestexten ger ett ganska glättigt intryck av en bok som är så mycket mer. Trots att den är ganska kort och relativt lättläst berör den på djupet. Berättelsen som börjar med en lite lekfull attityd blir långsamt mörkare och fram träder en viktig berättelse.

Isa och Stella är ganska diffusa i början men pusselbit läggs till pusselbit och känslan blir nästan lite deckaraktig i jakt på sanningen. Vart är Stella på väg och vem är egentligen Isa? Det känns som berättelsen spretar lite åt alla håll och kanter, och jag känner mig ibland som kråkan i sången Prästens lilla kråka. Än far jag hit och än far vi dit, men det visar sig att författaren har full koll. Språket är rakt på men har ett vackert flyt och leder mig skickligt vidare genom en labyrint av alkohol, svek och ångest.

Jag kan tyvärr inte skriva vad boken egentligen handlar om, eller vad som gör att jag bryter ihop på slutet eftersom jag inte vill spoila något. Jag skulle kunna säga att den handlar om relationer och identitet och det är förvisso sant, men ändå inte. Den är så mycket mer. Den är aktuell och utmanande på ett sätt som bara kan sluta med en käftsmäll. Samtidigt finns det lilla miraklet här som jag tycker ungdomsböcker måste ha. Den lilla lilla skärvan av hopp som är nödvändig när någon precis visat exakt hur skitig verkligheten ibland är.

Stella betyder stjärna är angelägen. Den tränger sig på och den berör. En ungdomsbok jag verkligen rekommenderar.

Boken finns hos Adlibris och Bokus.

Tack till författaren för recensionsexemplar.

Andra som bloggat om boken är: Vargnatt och Jennies boklista.