Kategori: Babbel

Bokbloggsjerka – Att förändras

Annikas litteratur- och kulturblogg frågar i dagens bokbloggsjerka,

Vilken är den längsta bokserien du har läst och upplever du att skrivandet förändrades (antingen till det bättre eller sämre) längs vägen? (Du som inte läser bokserier kan i stället svara på om du har märkt att någon av de författare du har följt längst har ändrat sitt skrivsätt och om du tycker att förändringen är positiv eller negativ)

Jag har nog redan listat alla möjliga sorters serier jag läst, varav de längsta är Sagan om Isfolket med sina 47 böcker och Wheel of time med typ 24 böcker eller nåt sånt. Jag vet inte om författandet i böckerna förändrades lika mycket som jag själv gjorde under lästiden. Läsningen av Wheel of time har ju pågått i många år i takt med att nya böcker kommit, så kanske tycker jag inte trollocker är lika läskiga idag som jag tyckte förut…

Fast jag kan nämna en författare som jag tycker har förändrats även om det inte handlar om långa serier. Det är Johan Theorin. Jag älskade hans första bok Skumtimmen. Även två av de andra i serien om Öland tyckte jag jättemycket om, mycket på grund av hans nästan poetiska språk. Tyvärr har böckerna och språket blivit sämre ( i mitt tycke ) för varje bok. De två senaste jag läste, Sankta psyko och Rörgast, kändes otroligt krystade och saknade det melankoliskt vackra språk han haft i sina tidigare alster. Det känns som om författaren började med inspiration och nu endast försöker uppfylla ett avtal om antal böcker. Tyvärr.

Här är här, där man är…Underskattade böcker och sånt.

Vet inte hur jag kom att tänka på den, men rubriken är ett citat från en gammal favorit, Med Glenn Killing i manegen. I alla fall, det här bokbloggandet drar ner mig i träsket, uppenbarligen. Läste inte en enda rad igår, utan ägnade kvällen åt Quizkampen. Tänkte bli lite varm i kläderna innan jag antog Oayras utmaning, men det hjälpte inte. Det blev storstryk direkt. Men vänta bara, jag kommer igen. Fast kanske inte på arbetstid nästan gång…

Dagens fråga ( nr 7 ) är att nämna en bok som är underskattad och det är faktiskt en för svår fråga. Smaken är ju olika och bara för att någon säger att en bok faktiskt är jättebra, så kanske jag inte gillar den ändå. Så jag tar en hel genre som är underskattad istället. Nämligen YA, young adult. Och det här är varför,

Young adult fiction speeks to all

Dag 6 – Bok jag trodde jag skulle avsky men…

Fråga dag 6 – Bok jag trodde jag skulle hata, men älskade istället?

Hungerspelen. Jag skulle åka till Sverige med båten och glömde böckerna jag hade med som reseläsning i bilen. Och eftersom man låser bildäcket under resan så blev jag tvungen att köpa en i kafeterian. Begreppet dystopi var helt okänt för mig då, likaså att det fanns något som kallades YA eller crossover. Det enda jag visste om Hungerspelen var det jag hade läst i tidningen, att åldersgränsen för filmen var för låg eftersom det handlade  om ungdomar som dödar varandra. Men utbudet i kafeterian var uselt, så jag tänkte att en resa med dålig bok borde jag väl ändå klara. Sedan kan jag ju köpa nytt i sthlm. Så jag köpte den och började läsa…

När jag några timmar senare var framme i sthlm gick jag raka vägen till Pocketshop och köpte Fatta eld samt Revolt också. Och efter det blev jag stammis på ungdomsavdelningen på biblioteket. Tänk att en hel genre kan gömma sig så där bakom ens fördomar, och vilken skattkista jag hittade när jag väl upptäckte den.

hungerspelen-trilogin

Recensioner finns det gott om gällande den här trilogin, så jag tar ett kortare omdöme bara. Om jag ska nämna något så är det väl funderingen varför man gjorde en trilogi, för den sista boken är rätt tråkig tycker jag. Hungerspelen är jättebra, Fatta eld är ännu bättre, men Revolt förstår jag inte varför den finns. Den känns krystad, som att författaren fått order om att skriva en tredje bok i något som från början bara var tänkt som två. Möjligen är det för att jag tycker det är tråkigt och krångligt att läsa om krig. Collins har såklart haft en helt tydlig bild om vad hon menar när någon anfaller från öster, en kommer från andra porten till vänster, samtidigt som den tredje gruppen attackerar västra flanken. Jag ser det inte. Det blir bara rörigt och eftersom en stor del av sista boken består av sånt så gillade jag det inte. Däremot får hon ändå till ett bra slut på serien. Till skillnad mot de första böckerna så tror jag den här gör sig bättre som film än bok, så jag ser ändå fram emot filmen.

Trilogin som helhet får 4/5 i betyg.

Någon som tappat en quiz? Fem frågor om böcker.

Jag tycker det är så roligt att hitta gamla qiuz och enkäter som bokbloggarna haft, både att läsa och fundera till lite på min egen läsning. Jag hittade en gammal som kommer här,

1. En bok jag ännu inte läst men ser fram emot?

Av någon anledning har jag faktiskt aldrig läst Stolthet och fördom. Jag vet inte varför för jag gillar sådant här. Men nu ska det äntligen bli dags, tack Modernista för recensionsexemplar. Det ska bli ett nöje. Det nya omslaget är dessutom otroligt vackert.

9789174998580_200_stolthet-fordom_haftad

 

2. Den bästa boken jag har hemma?

Oj det är svårt att lista bara en. Böckerna jag har hemma är ju sådana jag sparat just för att de är extra bra eller extra vackra. Men Liftarens guide till Galaxen kommer väl rätt nära. Marvin, universums mest deprimerade robot, är liksom oslagbar.

9789186587215_large_liftarens-guide-till-galaxen_pocket

3. En bok jag önskar varit bättre och som kanske var lite onödig att köpa?

Hade det här varit en svensk författare skulle jag inte skriva det här, men ”Femtio nyanser av honom” eftersom boken är så usel att den är oläsbar. Jag var förbannad i veckor över att jag slösat pengar på den.

 

4. Någon bok som jag var jättepepp på när jag köpte den men som bara blivit stående?

Det tror jag faktiskt inte. Jag är stammis på biblioteket så köper jag en bok är det ( oftast ) väl genomtänkt eller efterlängtat, så jag slukar dem direkt. Undantaget boken i frågan före då. Däremot har jag inte läst Kampen om Järntronen än som jag köpte för någon vecka sen, vilket är lång tid för mig att lämna en bok oläst.

 

5. En bok jag köpt mest för att den hade vackert omslag?

Miss Peregrines hem för besynnerliga barn. Väldigt vacker bok, både utanpå och inuti. Recension kommer snart.

miss-peregrines-hem-for-besynnerliga-barn

 

Att läsa och skriva om böcker.

Det jag uppskattar mest i en bok är upplevelsen vissa ger mig. Jag vill inte dissekera texten, jag vill uppleva den. Få möjligheten att försvinna från verkligheten och glömma tid och rum totalt. Djupdyka ner i berättelsen och hänga med på åkturen, gråta när någon dör, skratta när huvudpersonen är ironisk, hålla andan när mördaren står bakom hörnet och dra en suck av lättnad när den sista zombien är död.

Upplevelserna finns överallt och för mig är upplevelsen Dostojevjskijs Brott och straff ger mig kanske inte likvärdig med den jag får av Mazerunner, ändå skulle jag ge dem samma betyg. Brott och straff manar till eftertanke, den är svår och karaktärerna är inkonsekventa. Det var precis den läsningen jag behövde när jag läste den. Mazerunner gav mig en hisnande berg&dalbanetur, det var bara åka med medan det varade, även om minnet av den kanske bleknar rätt snabbt. Men en intensiv åktur var precis vad jag ville ha och det fick jag. Helt olika böcker för olika tillfällen och troligen olika åldergrupper, men lika mycket värda. Tycker jag.

 

 

Angående zombieapokalypsen

Vi vet ju alla att den är på väg eftersom vi alla läser zombieböcker då och då, right? Då kan det vara bra att känna till partiernas syn i zombiefrågan.

Så här tycker partierna vi ska klara zombieapokalypsen!