I dagens bokbloggsjerka inne hos Annikas Litteratur- och kulturblogg är frågan:
Vilken bok/vilka böcker håller du på att läsa just nu?
Jag slalomläser ju alltid, vilket innebär att jag läser flera böcker på en gång. Jag har en i väskan som är lunchläsning, en vid soffan, en vid sängen och en som jag läser med barnen. Just nu är det dessa:
Däremellan fortsätter jag ju såklart med Maskinblod 3.
Ni har väl inte missat att jag nu också finns på facebook!
Nej, kändis ska jag inte bli men faktiskt händer det väldigt mycket kul just nu, tack vare bloggen. Jag har fått vara testläsare åt en väldigt bra författare. Det kändes lite extra bra när min feedback delvis bekräftades av hennes förlag som tyckte likadant. Jag ska även vara med på radio här på Åland. På tisdag morgon är det meningen att jag ska prata om böcker, läsande och såklart, bloggen. Jag har fått ytterligare ett erbjudande som låter väldigt roligt, men som jag inte kan säga så mycket om än. Men det kommer.
Under tiden läser jag såklart. Ikväll har jag återigen plockat upp Maskinblod 3 och jag häpnar över hur bra den är! Jag har ju aldrig läst noveller tidigare så det här var min debut, och det är som om jag har upptäckt en liten skatt. Maskinblod 3 är jättebra! Som en påse med blandgodis som man från början kanske tror är en Twistpåse ( jätteäckligt, alltihop ) och så visar den sig innehålla bara massa gott. Det är Japp blandat med Twix och däremellan någon Daim ( diamanten i påsen ) och kvällen är räddad. Jag inser naturligtvis att jag måste skaffa Maskinblod och Maskinblod 2 så snart den här är läst.
Jag ska försöka recensera klart alla noveller i boken innan helgen är slut, några kommer redan imorgon.
Och medan jag funderar över kommande recensioner lyssnar jag på det här.
Nu har äntligen Fiktiviteters superhjältesöndag dragit igång och det här inlägget är en del av det.
Jag gillar ju superhjältar precis som många andra. Mina har sett lite olika ut genom åren. När jag var barn var det Fantomen märkligt nog. Fantomen och Mandrake, serien i serien så att säga. Fantomen gillade jag på grund av mystiken. Han bodde i dödskallegrottan med vargen Devil och vackra Diana. Hans styrka och smidighet var inte lika viktigt i sammanhanget, det var mystiken runtomkring som lockade. Samt det faktum att han ibland går på gatorna som en vanlig man. Vem som helst kunde ju vara Fantomen. Mandrake var magiker och kunde hypnotisera folk. Det coolaste jag kunde tänka mig när jag var barn. Att lura folk att tro på det man ville. Min tanke var att man kunde lura kassörskan i affären att tro att stenar var pengar och därmed kunna köpa vad man ville, glass till exempel.
Nästa superhjälte blev raka motsatsen i mangaserien Sailor Moon. Den vanliga flickan Annie som upptäcker att hon är Sailor Moon, en av de utvalda månhjältinnorna. Alla månhjältinnor har utöver sina egna krafter, olika små gadgets som hjälper dem i sina försök att bekämpa ondskan. Som James Bondprylar fast med mer bling.
Som ung vuxen blev nästa superhjälte Modesty Blaise. En inte helt god hjältinna. Modesty Blaise är lite som Beatrix Kiddo i Kill Bill. Hon har från ung ålder blivit upplärd i såväl kunskap som självkontroll och närstrid. Modesty är en gangsterdrottning som efter utpressning hjälper secret service fånga bovar. Hon jobbar alltså för de goda, men inte helt frivilligt. Till sin hjälp har hon sidekicken Willie som aldrig är eller blir något mer än en vän. Modesty var för mig min första förebild. Sailor Moon var bara fantasi, men Modesty var mer realism mitt i superhjälte-slagsmålen. Nu i efterhand inser jag ju att även den serien är väldigt sexistisk, men då tyckte jag bara hon var supercool och stark.
Min nuvarande superhjälte är något helt annat. Nämligen min man. Även om jag fortfarande tittar på superhjältefilmer med förtjusning, så är de största superhjältarna de som arbetar för det goda i verkliga livet. Som försöker förändra. Dessutom har jag bildbevis på att min man är superhjälte och sånt går enligt barnen inte att argumentera mot.
2011 ställde min man upp i något som kallades Ö-kampen. En tävling som utspelades på sociala medier där den slutliga vinsten gick till valfri välgörenhetsorganisation. Min man var del av Team Joker, det enda laget som inte bestod av utvalda mediaprofiler. De vann och vinsten gick till Läkare utan gränser. Bilden på laget bevisade för våra barn det de redan visste, att deras pappa är en superhjälte. Något de var helt övertygade om i ungefär 2 års tid och informerade omgivningen om konstant.
Ett av uppdragen var att återskapa superhjältebilden på riktigt och man hade en timme på sig från det att man fick uppdraget. Min man och goda vänner lyckades bra tycker jag! Emils bysse och ett rosa påslakan kan göra alla till superhjältar.
2013 utvecklades konceptet Ö-kampen till Havskampen. Lördagen den 10:e augusti lämnade två galeaser Marstrand respektive Mariehamn och möttes upp fyra dagar senare i Karlshamn.
Under fyra dygn tävlade de två båtarna mot varandra längs vägen i att samla in pengar till Ung Cancer, och i att ge uppmärksamhet till lösningar på utanförskapet i vårt samhälle. Min man äntrade det tvåmastade fartyget Albanus i Mariehamn och var en del av besättningen för team east. Trots att han aldrig seglat i hela sitt liv var detta självklart för honom att ställa upp på.
Jag gillar fortfarande superhjältar och det de står för. Att bekämpa det onda. I vår vardag finns massor av superhjältar, riktiga superhjältar. De som drabbas av det onda och kämpar för att överleva och de som hjälper till i den kampen. Och jag är stolt över att min man är den del av det. Min egen livs levande superhjälte.
Alla kan bli superhjältar.
Detta är ett inlägg i Fiktiviteters Superhjältesöndag av och med:
Bak bok mat, Beroende av böcker, Bokhuset, Bokstävlarna, Carolina läser, Cinnamonbooks, Fiktiviteter, Kulturkollo, Oarya, Smutstiteln, Vildvittra
Tur att inte förlaget glömde när jag gjorde det. Champion låg ju så fint i postlådan när jag kom hem igår. Det blir en härlig helg!
Annikas litteratur- och kulturblogg har i veckans jerka frågan,
Vilken bok bör man inte veta någonting alls om innan man själv läser den?
Det här var nog den svåraste frågan hittills faktiskt. Det finns ju några givna svar, bland annat den som Annika själv föreslår, Patient 67 av Dennis Lehane. Slutet var för mig helt överraskande och gjorde en ganska medioker bok rätt bra. En annan bok är Judasbarn av Carol O´Connor, fast även här är boken egentligen inte någon favorit. Det är mest för slutets skull man bör läsa den. Den tredje är Allegiant av Veronica Roth. Nu lyckades jag spoila slutet för mig själv genom att googla boken lite för mycket innan jag läste den. Hade jag inte känt till slutet hade jag säkert gillat boken mer.
Många kommer förmodligen svara Gone Girl av Gillian Flynn, vilket är obegripligt eftersom jag gissade twisten redan av baksidestexten.
I övrigt är jag en sådan som läser allt om böckerna jag ska köpa eller låna. Vilket även var anledningen till att jag blev med bokblogg, eftersom jag googlade in mig på er som fanns när jag letat böcker senaste året.
Mina när jag har tid frågor har utvecklats till, trots att jag inte har tid frågor. Så trots att jag inte har tid kommer några funderingar och tips här.
En romance bok? Alltså, jag kommer faktiskt inte på någon renodlad romance ( YA ) som jag kan rekommendera. Men så googlade jag lite och insåg att det är annat än 50 shades som tydligen går under samma genre, bland annat boken Warm bodies, eller Varma kroppar som den heter på svenska. Den handlar förvisso om zombier, men det handlar om kärlek också. En väldigt fin och rolig bok jag rekommenderar till alla som gillar YA, även de som normalt inte är jätteförtjusta i zombies. Zombien R är charmig som få.
Favoritbok från barndomen? Ronja har jag redan nämnt, så det blir en annan Astridbok, Allrakäraste syster. Den verkar lite bortglömd idag, men den var en stor favorit för mig och även mina kompisar.
Bok alla andra gillar men som jag hatar? Hatar är ett starkt ord, men Gone Girl av Gillian Flynn är överreklamerad tycker jag. Totalt förutsägbar, så jag förstår inte vad alla andra gillar så mycket med den faktiskt.
Favoritgenre? Jag väljer en åldersgrupp istället. Unga vuxna. Det kommer ett helt inlägg om den ålderskategorin här så småningom.
Bok jag önskar att fler läste? Anne Franks dagbok. Och nu menar jag vuxna. 13% av befolkningen verkar ha glömt att den finns.
Favorittrilogi? Jag hoppas på Marie Lus trilogi men sista delen har ju inte kommit än, så jag vet inte i dagsläget. Alla trilogier har faktiskt gjort mig besviken på ett eller annat sätt, vissa mer och andra mindre. Men helt nöjd är jag nog inte med någon, än.
Mest chockerande slutet? Allegiant.
bokhusets.com 