Det här snubblade jag över idag. Visst låter det ju jättemysigt och för en så bra sak. Jag kan tyvärr inte vara på plats men kanske någon annan som bor i närheten är sugen. Klicka på bilden för att komma till den riktiga sidan. Observera att det här inte är något slags samarbete, bara jag som tipsar.
Fredag innebär som tur är att Annika har bokbloggsjerka, och dagens fråga är,
Det börjar lacka mot jul. Hur ser din önskelista ut just nu?
Årets önskelista är redan inlämnad och klar och barnens är postade till tomten. För er som inte vet så kan man alltså posta önskelistan till ”Tomten, Tomteboda, Sverige” och då får man så småningom ett brevsvar från tomten. På riktigt.
Men jag skickar tyvärr inte min egen lista till tomten och eftersom min önskelista var rätt trist i år, så listar jag här saker jag önskar mig lite i hemlighet. Men kanske ändå inte av hänsyn till min familj och framförallt då till maken.
Jag är otroligt frusen av mig, så jag frossar gärna i tjocka härliga koftor, varma tofflor och mysiga plädar. Helst framför en sprakande brasa. Och vad verkar skönare än en rejäl onepiece? Nu har jag lovat maken att aldrig skaffa någon, men skulle jag det hade jag önskat mig en sådan här. Kattbjörn ska det föreställa, vad det nu är för djur. Ser otroligt skönt ut.
Till den passar en Jedi-morgonrock ypperligt, eller vad säger ni?
Naturligtvis även en härlig bok och en jag längtar efter just nu är Marie Lu:s nya serie, The young elites. Som jag önskar snart blir översatt till svenska.
Så ser min hemliga önskelista ut. Sittandes framför brasan i min kattbjörnsdräkt, jedirocken över och gärna stora lurviga tofflor till med en härlig bok i knät.
Det har varit härliga läsdagar sista tiden. Jag har grottat ner mig i fantasy och nu i dystopi som synes. Lånade hem massa böcker på mitt senaste biblioteksbesök och den ovan var en av de som fick följa med hem.
I helgen är det bokmässa här på Åland. Jag antar att det blir trevligt, men faktum är att jag inte vet mycket alls om den. Åland är fantastiskt på så många sätt, men det här med marknadsföring är ett problem. Man tycker ju att fyra dagar innan bokmässan borde det finnas information om den typ överallt. Någon facebooksida, hemsida, artiklar på Ålands turistinfo osv. Icke så.
Jag satt i fredags och slet mitt hår när jag försökte googla fram någon slags info. Jag hittade två pyttesmå artiklar i lokalblaskan. Där stod åtminstone var bokmässan tänker hålla till så jag kikade in på den sidan, men icke. Där fanns inget om någon bokmässa. Vet de inte om att de ska ha mässa där om åtta dagar? Då gick maken in på samma sida och vips, där fanns helt plötsligt datum och tid. När vi väl lyckades lokalisera skillnaden visade det sig att jag av någon anledning fick den engelska informationen, som var lika med noll. Medan maken fick den svenska. Så tänkte jag att biblioteket måste ju veta något. Icke.
Därefter har jag av arrangörerna fått reda på att en sagoberättare kommer. Breaking news, eller inte.
Förmodligen vill man ha programmet färdigt helt och hållet innan man släpper informationen. Vilket ju är helt galet. Skaffa en facebooksida och en hemsida och sen droppar man namnen allteftersom de bokas. Inte svårare än så. Några namn lyckades jag få i måndags från en lokal facebookgrupp, men det är typ tre stycken. Resten är fortfarande höljt i dimma.
Där har ni PR på Åland i ett nötskal. Så jag får gå dit i blindo och det blir kanske mest för att köpa billiga böcker. Något jag tyckte mig se någon pytteliten kort rad om.
Imorgon blir det fantasy här på bloggen. Massor av fantasy, så håll utkik.
Annikas litteratur- och kulturblogg har i dagens jerka frågan,
Har du några tips på liknande nyhetsbrev eller kanske en intressant sajt som boknördar borde kolla in? Kan handla om precis vad som helst, t.ex. böcker, prydnader, porslin etc?
Jag gillar ju sociala medier och framförallt facebook. Det är så behändigt med allt samlat på ett enda ställe. Jag är med i massor av grupper varav många handlar om böcker. Många är ju tyvärr inte så aktiva som man skulle önska, men det finns några guldkorn. Två av mina absoluta favoriter är en bokgrupp och en nördgrupp.
Vi som älskar att läsa böcker har jag nyligen upptäckt. En aktiv grupp om böcker och läsning helt enkelt. Man tycker, länkar och diskuterar i alla åldersgrupper och genrer.
Geek woman united ( Sweden ) är för oss nördar. Oavsett vad ditt nörderi är, böcker, gaming, stickning eller filmer så passar du in. Detta är den mest aktiva gruppen jag hittat och märkligt nog också den trevligaste. Påhopp existerar inte, bara systerskap i nörderi. Det finns även undergrupper om man vill nörda in sig på bara sitt eget ämne. Tyvärr känner jag inte till om det finns någon motsvarighet till manliga nördar.
Jag var ju med i radio igår och det gick nog bra även fast jag var nervös. Väldigt nervös. Men det var också riktigt roligt så jag hoppas det blir fler gånger vilket inte lät omöjligt. Efter radioprogrammet fick jag frågan om hur man får unga att intressera sig för klassiker?
Jag tycker att det viktigaste är att man intresserar dem för läsning, först och främst. Att läsa är viktigare än att man läser ”rätt” böcker. Men har man läsintresserade, nyfikna tonåringar kommer några tips här. Förlaget Modernista släpper nu ( som många andra förlag ) nyutgåvor av några fina klassiker, där jag främst kan rekommendera Jane Austens Stolthet och fördom. Fantastisk kärlekshistoria i vacker utgåva. Eller varför inte hennes omtalade Övertalning ( Persuasion ).
Greven av Monte Christo ( eller De tre musketörerna ) av Alexander Dumas, en spännande äventyrshistoria med svek och ljuv hämnd.
En världsomsegling under havet av Jules Verne, dåtidens steampunk/science fiction.
Flugornas herre av William Golding, strandsatta pojkar skapar sin egen dystopi.
Anne Franks dagbok, av självklara skäl.
Huckleberry Finn av Mark Twain, äventyrsdrama.
Frankenstein av Mary Shelley, science fiction skriven för 200 år sedan av en kvinnlig tonåring.
Därefter kan man avsluta med att se filmen Mycket väsen för ingenting, en teaterpjäs skriven av Shakespeare, som gör en sprudlande glad. Måste vara den med Emma Thompson dock.
Det finns finlitteratur och så finns det fullitteratur, enligt många. Ofta inte, enligt mig. Finlitteratur är ju ofta sånt som inte läses av massorna. Utvald litteratur kanske man kan kalla det, sånt som för många är för krångligt att förstå, för jobbigt att ta till sig för den ensamstående trebarnsföräldern som kämpar för att få ihop vardagen och inte har tillräckligt med tid ens för sina barn. Då kan man förstå att valet av bok kanske blir en lättsmält deckare. I mina ögon är det den litteraturen som borde vara finlitteratur. Som lyckas få en trött och sliten människa att ändå unna sig lyxen till en historievandring i fantasins värld. Att man som författare lyckas ge en människa den stunden av flykt. Det är stort.
Därför brukar jag inte klanka ner på böcker eftersom vi alla tycker olika. Så länge värderingarna i boken inte är helt sunkiga uppskattar jag ändå att folk läser. Läsande är viktigt för alla. Jag kan naturligtvis tycka att en bok är dålig men jag är noga med att poängtera att det är vad jag tycker, inte vad jag tycker någon annan ska tycka. Med ett undantag ( kanske några få till ), nämligen boken 50 shades of Grey.
En storsäljare över hela världen, främst köpt och läst av kvinnor. Med en huvudkaraktär jag läst om så många gånger i olika forum och hyllad av massan. Och det här kan jag tyvärr inte förstå. För den som inte vet så handlar den om Mr Grey, en industrimagnat med stor sexuell erfarenhet åt bdsmhållet och dominant natur. Christian Grey träffar Anastasia Steel, en tonåring som studerar och aldrig blivit kysst. Aldrig haft en pojkvän. Hon saknar alltså i stort sett all erfarenhet som Mr Grey besitter i mängder. Beauty and the Beast. Hon blir förälskad ( förståeligt i början ) och här börjar det sjuka. Istället för att få en flirt eller en trevande kyss får hon ett bdsm-kontrakt i näven. Hon vill ha en kyss ( vilket inte ingår i kontraktet ) och det hon får är stryk.
Här börjar folk ofta protestera att ja, men bdsm handlar inte om våld eller förnedring på det sättet. Det är ju den undergivna som är stark, som sätter gränserna. Ja. Visst är det så. Och svaret som en tjej skrev i en grupp på facebook var så bra att jag citerar delar av det.
” En historia som förklär sig som BDSM och påstår sig innehålla samtycke, negotiating/förhandling och annan BDSM-terminologi.
Varför är detta då ett problem? Jo, för att BDSM inte utövas på detta vis.
Vad som också är otroligt frustrerande är att huvudpersonen inte tycker om något som görs mot henne, i princip. För att citera från denna blogg ”She is not a bottom. She does not like pain. She is not a sub ( sub = den undergivna, bokhusets förklaring ). She does not like punishment. The book is stunningly clear about these facts. Which means we’re just reading a description of a woman being beaten. ”
Det ni läser är helt enkelt en beskrivning av en kvinna som får stryk.
bokhusets.com 