Babbel – Sida 34

Urban fantasy, varför har jag så svårt för det?

Jag är ju en sucker för fantasy och science fiction. Jag älskar att läsa om vampyrer, änglar, demoner och alla tänkbara horribla framtida versioner av verkligheten. Jag älskar rymdskepp, robotar, drakar och alver. Däremot har jag tydligen svårt för urban fantasy.

Jag läste Stad av skuggor med stor förväntan. Omslaget är dramatisk ( skitfult men dramatiskt ) och alla pratar sig varma om Cassandra Clares fantastiska världsbygge och allt jag kände var ett, nja…

Jag provade istället med Beautiful creatures av Kami Garcia och Margaret Stohl. Lite bättre gick det. Ethan är sympatisk, hans sidekick Link är fantastisk och känslan av varm kladdig sydstatshetta är påtaglig. Ändå känner jag ett njae. Den är ok men den engagerar inte. Ändå tycker jag att boken är ganska välskriven och miljön är som sagt påtagligt levande. Så jag har grubblat och insåg helt plötsligt en dag att det är genren urban fantasy som av någon anledning inte passar mig. Jag har svårt för det här med en magisk värld i, eller vid sidan av, den riktiga verkligheten. Fantasy ska tydligen enligt min hjärna var i den riktiga världen fast i framtiden typ, eller high fantasy med en helt och hållet skapad fantasyvärld i stil med Sagan om ringen eller De utvalda.

Vad vill jag säga med det här ? Ingen aning. Mer än att jag sörjer en genre jag älskar i fantasin men inte i praktiken. Varning för spoiler!

På tal om Beautiful creatures så har jag ju ändå envist läst både del två och tre och blev mäkta upprörd. Jag skrev argt i kompischatten direkt efter,

Hur fan kan man ta kål på en huvudkaraktär? Vad är det för skitförfattare som avslutar en hel serie med att huvudkaraktären dör?

Ena kompisen ringer upp mig och frågar att åh, har du läst bok X nu? Öh nä, jag läste Beautiful creatures. Och där fick jag alltså en annan serie spoilad ( fast jag tog fel på person som dog ), några kan säkert gissa vilken. Som tur var upptäckte jag snabbt att det finns en del fyra av Beautiful creatures. Även om jag inte läser den slipper jag vara arg för att huvudpersonen dog i alla fall.

24 timmar på dig att läsa en självförstörande bok!

Ja vad gör man inte när bokindustrin går ner. Alla medel tillåtna och nu kommer alltså det senaste, en bok som raderar sig själv. James Pattersons Private Vegas släpps i digital form kostnadsfritt till 1000 läsare som sedan har 24 timmar på sig att läsa. Boken kommer naturligtvis med en inbyggd klocka som räknar ner tiden, likt en bomb på väg att explodera.

Smart marknadsföring förvisso och visst ska läsning vara spännande, men nja. Det här är nog inget för mig. Jag föredrar min lugna mysiga läshörna där själva spänningen ligger i berättelsen, inte i en tickande klocka med självraderande text. Men jag beundrar pr-tricket.

Nyttan av en stark baksidestext?

Fredag idag igen och med den kommer som alltid Annikas fråga som den här veckan är,

Hur tycker du att baksidestexten ska vara för att fånga ditt intresse (alternativt vad den absolut inte får innehålla för att undvika att du ska rata en bok för gott)?

Den bästa baksidestexten är naturligtvis den där jag är blurbad,

Men på allvar så tycker jag såklart att baksidestexten är enormt viktig eftersom det ofta är den som avgör om jag läser en bok eller inte. Minst lika viktigt dock är omslaget eftersom det är den som avgör om jag ens plockar upp boken och läser baksidestexten. Många tänker tyvärr fel gällande omslag och väljer en fin bild, typ en sommaräng och så står titeln någonstans uppe i högra hörnet. Boken är säkert fin med det omslaget, problemet är att jag ser den inte i myllret av böcker som flashar förbi när jag scrollar på Adlibris eller Storytel. Det blir bara en gråblaskig bild som svishar förbi utan att på något sätt ge en hint om vad boken faktiskt handlar om. Så omslaget måste stå ut, alternativt ha en stor smashig titel som syns och lockar. Baksidestexten ska ge en aning om vad jag kan vänta mig, men inte spoila boken. Den får heller inte vara för intetsägande, gärna en slags cliffhanger som den ovan.

En bok jag var grymt sugen på att läsa hade på baksidan en text som typ lät så här,

X är försvunnen och Q blir misstänkt. En djupdykning ner i en psykopats sinne där allt inte är vad det ser ut att vara.

Och då fattar man ( jag ) ju direkt. Om allt inte är vad det ser ut att vara, så är Q förmodligen oskyldig och X är psykopaten. Bok spoilad och ett typexempel där baksidestexten avslöjade alldeles för mycket för mig.

Livsregler för en medelstor get är ett bra exempel där omslaget inte sade mig någonting alls, men titeln var tillräckligt knasig för att locka mig att läsa baksidestexten som löd så här,

Sammanför ett psykfall med en dryg stekare, ett missbrukarbarn och ett CP. Placera dem i en ovanligt gammal bil och skicka iväg dem på en road trip genom landet. Lägg därtill en mörk hemlighet, en samling borttappade manuskript och en strävan att någon gång
innan sommaren är slut, nå grekisk mark. Resultatet blir Livsregler för en medelstor get, en varm berättelse om att köra vilse.

Titeln och baksidestexten var fortfarande förvirrande, men tillsammans så intressanta att jag lockades till läsning och det visade sig att boken var fantastisk. En av förra årets trevligaste läsupplevelser faktiskt.

Liten enkät om läsning

Jag fortsätter leta bokfrågor på nätet. Tycker det är kul att fundera lite på min läsning ibland så jag har plockat lite random frågor från olika enkäter. Kör gärna på du med, läsning är ju flytande så även om frågorna återkommer är jag säker på att svaren varierar.

Favoritbok i barndomen?

Jag minns faktiskt bara Ronja Röverdotter. Nästa steg är typ Shogun av James Clavell men jag antar att jag måste ha läst något åren däremellan…

Vad läser du just nu?

Mysteriet på High chaparall av Lisa Kiddo och Fyra kvinnor fyra flickor av KG Johansson. Och några till.

Vilka böcker har du reserverade på biblioteket?

Inga faktiskt. Hämtade ut Väckelse av Stephen King och Himlen börjar här av Jandy Nelson förra veckan. Den ena färdigläst och den andra typ påbörjad, knappt.

Har du en läsplatta?

Nej. Ipads och surfplatta däremot, men glömmer bort att använda dem för läsning.

Har dina läsvanor förändrats sedan du började blogga?

Ja faktiskt. Jag läser ungefär lika mycket men lite andra böcker emellanåt mot vad jag själv skulle ha valt. Jag försöker att inte analysera för mycket under läsandet, utan läsa på som vanligt och göra summeringen efteråt.

Sämsta boken i år?

Har än så länge inte läst någon gräslig bok i år. Förra årets sämsta var 50 shades of Grey och Sätt mig i brand.

Vad har du för tillfället hemlånat från biblioteket?

Oj det är ganska många. Otopia, Udda verklighet, Miriam om natten, De hemlösas stad, Jag är Malala, Var är Alaska, Dash och Lilys utmaningsbok, Det handlar om dig, Konsten att skapa en tjej, Dömd, Sagan om drakens återkomst nr 1, Det oändliga havet och de två ovan redan nämnda.

Kan du läsa på bussen?

Jag åker inte längre buss, men ja.

Vad anser du om att låna ut böcker?

Böcker är till för att läsas så jag lånar gärna ut.

Favoritgenre?

Just nu dystopi men jag läser annars det mesta faktiskt. Beror på humör.

Genre du sällan läser?

Deckare. Visst kan kreativa mordgåtor fascinera även mig, men jag tycker generellt att deckare är väldigt stereotypa. Karaktärerna förvånar liksom aldrig. Något som kanske vissa finner trygghet i, men som jag själv tycker känns rätt mossigt.

Hur många lånade böcker brukar du ha från biblioteket samtidigt?

Ungefär som nu. Oftast åker hälften tillbaka oläst eller så förlänger jag lånet.

Bästa filmatisering av en bok?

Bästa är ju svårt att säga, men Den gröna milen av Stephen King är ju jäkligt bra.

Sämsta filmatisering av en bok?

Mio min mio med Christian Bale som Jum jum. Förstod aldrig konceptet riktigt, svensk bok men tysk-amerikansk produktion. Mycket märkligt resultat tycker jag.

Mest skrämmande/hotfulla bok du någonsin läst?

Rosario är död av Majgull Axelsson. Fruktansvärd bok som jag dessutom läste alldeles för ung.

En bok du trodde du skulle gilla men inte gillade?

Beautiful creatures och Stad av aska. Kommer ägna ett helt inlägg åt genren urban fantasy snart.

Vem var egentligen den mest korkade karaktären?

Den här heter egentligen Karaktärstaggen och har ju egentligen redan varit. Men jag älskar ju sånt här babbel om böcker och karaktärer så jag kör nu istället.

1. Vilken karaktär är bästa kick-ass karaktären?

Det måste nog vara Katniss från Hungerspelen. Och då menar jag framförallt boken. Hon är mer komplex där, som spelet hon spelar med Haymitch. Det framgår inte riktigt i filmen. Hon är både strategisk, cool och omtänksam. Även Lumikka från Röd som blod är hur cool som helst.

2. Vilken karaktär ogillar du mest?

Det finns ju ingen som kan ta fram så hemska karaktärer som Stephen King, men där blir de å andra sidan så många att det är svårt att välja den värsta. Men jag ogillar ju även Mary i De vassa tändernas skog. Ett riktigt våp som jag bara ville skrika åt.

3. Om du fick dejta en fiktiv karaktär, vilket skulle det vara och varför?

Jamie i Outlander av Diana Gabaldon. Mitt yngre jag hade säkerligen gärna dejtat Day i Marie Lus Legend.

4. Om du kunde ändra en karaktär på något sätt, vem skulle det vara och varför?

Juliette i Sätt mig i brand! Den tjejen gjorde inte många rätt enligt mig.

5. Vilken karaktär tyckte du gjorde en massa felval utan att det tillförde något till boken?

Tris i Allegiant. Jag gillade verkligen inte hur serien utvecklade sig på slutet, varken karaktärsmässigt eller händelsemässigt.

6. Vilken karaktär var den bästa skurken som du älskade att hata?

Damon i Vampire diaries. Eller jaha, vi pratar böcker nu. Hmm.

7. Bästa side-kick karaktären med mest hjärta?

Link i Beautiful creatures. En sådan side-kick borde alla hjältar ha.

8. Vilken är din fiktiva favoritrelation?

Claire och Jamie i Outlander.

9. Vilken karaktär tycker du är starkast?

Det är nog fortfarande Katsa i De utvalda – Tankeläsaren.

10. Vilken är din favoritkaraktär?

Day i Legendtrilogin och så velar jag mellan Ove och Britt-Marie från Fredrik Backmans böcker. Underbara båda två.

Vilken bok döljer sig bakom bilden?

Frågan i veckans bokbloggsjerka är denna,

När började du läsa och varför fortsatte du att läsa så mycket som du gör?

Svaret är väldigt enkelt. Jag fick en magisk bok när jag fyllde 8 år. Magisk på så sätt att en underbar fantastisk ny värld fanns där direkt när jag öppnade boken. Jag blev hooked direkt och har aldrig slutat. Sedan blev jag av någon anledning snabbläsare också, jag läser typ styckevis, och det har ju naturligtvis underlättat.

Vet du vilken bok jag fick i födelsedagspresent? Det här är alltså bilden på insidan av pärmen.

Svar ( markera för att se texten ): Ronja Rövardotter av allas vår kära Astrid Lindgren.

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta:

Dela detta: