Kategori: Babbel

Jag är lite sent ute, men här är det inte så petigt med vilken veckodag det är. En tisdagsutmaning på en lördag känns helt rätt tycker jag. Kulturkollo har ungdomsvecka och det känns ju märkligt om jag skulle missa det helt, med tanke på att jag mest skriver om ungdoms- och crossoverlitteratur. Så här kommer Kulturkollos frågor och som vanligt kan jag inte begränsa mig till bara en bok. Mina svar är också helt utan hänsyn till deras egen lista.

1. Igår presenterade vi en lista på 100 bra böcker för unga. Vilken bok skulle hamna överst på din lista? Varför?

Här blir ju svaret lätt, nämligen Jag ger dig solen av Jandy Nelson. För att jag älskar den. För att den är fantastisk, sorglig, vacker och typ, allt. Även Hungerspelen hamnar på listan, eftersom det är tack vare den jag upptäckte en helt ny värld i YA-böckerna.

2. Vilken bok skriven för unga tycker du alla vuxna ska läsa? Varför?

Världens viktigaste kyss av David Levithan. För att den är viktig och för att den sorgligt nog behövs. Även boken Hanas resväska kvalar in här. Den borde alla läsa, alla.

Sedan tycker jag faktiskt överlag att vuxna bör läsa mer ungdomslitteratur, eller åtminstone crossover. I alla fall om man har egna barn, för att få en djupare känsla för deras värld och förebilderna de växer upp med idag. Som Katniss och Tris till exempel. Engelsforstrilogin är ju också ett måste.

 

 

 

 

 

 

 

 

3. Vilken bok skriven för vuxna tycker du passar riktigt bra för ungdomar? Varför?

Liftarens guide till galaxen. Den har inget med ålder att göra. Man måste bara vara lite extra skruvad för att uppskatta den.

 

 

 

Jag saknar jerkan. Den startar liksom helgen och utan jerkan känns det lite tomt helt enkelt. Men mitt senaste biblioteksbesök igår gjorde mig lycklig. Jag hade beställt boken Vi är alla helt utom oss ( alltså, bara titeln är ju helt fantastisk ) och hittade även två andra godingar. Fem minuter var jag inne på biblioteket och kom ut med den här fina lilla högen ( att jag redan har en megahög hemma med kommande läsning ändrar inte på något sätt den lyckokänslan ).

En annan bok jag längtar efter just nu är fortsättningen på Ursula Poznanskis bok Sveket. Det här är faktiskt en bok som har växt i mitt minne. Jag blev lite förvånad när jag läste min recension, för jag kommer ihåg den som så mycket bättre än jag skrivit. Kanske läste jag den lite väl fort, så det får bli en omläsning innan jag fortsätter med kommande bok. Andra delen heter Sammansvärjningen och omslaget är även på denna väldigt fint. Som tur är vet jag att den redan är på väg till min brevlåda. Den kommer trivas väldigt bra i min bokhylla tror jag.

Jag vet inte vad problemet är tyvärr. Har försökt i tre dagar nu att få till en recension, men det går bara inte och jag vet inte varför. Allt låter stelt, klyschigt och typ oäkta, och så kan jag ju inte låta det vara. Alltså har det än så länge inte ens blitt en tumme. Och boken är bra, jag tyckte jättemycket om den så det är inte där felet ligger. Så istället för att stressa ihjäl mig över det ( vilket ju är skitdumt att stressa över en recension som ingen ens vet är på väg ), så låter jag det vara. Jag åker dessutom iväg imorgon så kanske får den vänta till nästa vecka.

Men å andra sidan har jag så mycket att skriva om nästa vecka! Två är färdiga och en är jag nästan klar med. Jag har haft både ont i magen och gråtit ögonen röda så recen borde komma ut lätt som en plätt efter sådana böcker, men pennan vill helt enkelt inte just nu. Men till nästa vecka ska jag ha fått ordning på det förhoppningsvis.

Kommande recensioner är:

 

 

 

 

Bakom varje recensent döljer sig en misslyckad författare.

Så sägs det ju ibland. Något som naturligtvis inte stämmer generellt, men jag tycker frågan ändå är intressant. Författare eller professionell recensent? En intressant fråga eftersom jag dels skriver själv och dels recenserar på bloggen.

Det jag vet är att jag inte vill vara professionell recensent. Naturligvis skulle jag gärna få en inkomst på att läsa böcker ( vem vill inte det av oss ), men samtidigt vill jag inte ha massa regler som styr och ställer vilka böcker som ska läsas, hur jag får uttrycka mig eller vart jag får eller inte får länka. På min blogg följer jag mina egna regler och det är väldigt skönt. Vill jag marknadsföra en bok lite extra så gör jag det och vill jag inte läsa en bok så gör jag inte det. Så professionell recensent, nej tack.

Författare då? Jag har skrivit två barnböcker till mina barn, böcker som de älskar. Jag har också en påbörjad ungdomsroman som jag kommit ungefär halvvägs i innan den blev liggande och nu vet jag inte hur jag ska gå vidare. Jag gillar nämligen inte offentlighet. Jag har inga problem att tala inför folk, men det här med att aggressivt marknadsföra sig själv ser jag som ett problem. Skulle jag kunna skriva böcker på heltid under pseudonym och aldrig behöva sitta på en boksignering eller liknande, ja då hade jag kanske velat vara författare. Men det fattar vi ju alla att det är omöjligt.

Ger man ut boken själv så har man dock frihet att välja själv. Man bestämmer själv vad som ska göras eller inte göras. Så om jag någon gång ger ut mina böcker kommer det bli egenutgivet, det har jag redan bestämt ( då väljer jag själv om det ska tryckas två ex till mina barn, eller tusen och köra hela vägen ). Men det känns inte helt ok det heller. Min passion känns inte som att den ligger i att skriva böcker, den ligger i att läsa böcker. Att hjälpa andra hitta sin egen passion för läsning och ge dem verktygen att göra det.

Så mitt svar får bli att jag kanske inte vill bli författare och absolut inte professionell recensent. Att jobba på ett förlag däremot, det känns som något jag skulle älska. Hitta de där manusen som ger en rysningar och veta att här, här finns en berättelse jag vill att andra också ska läsa. Ungefär som det jag gör här på min blogg, men få betalt för det. Lycka.

Vad skulle du välja?