Författare: bokhuset

E-böcker mer stressande än pappersböcker?

För något år sedan började jag läsa mer och mer e-böcker i och med att jag upptäckte streamingtjänsterna ( Storytel, Nextory och Bookbeat ). Väldigt behändigt att alltid ha tillgång till massvis av böcker direkt i telefonen. Det är ju väldigt smidigt också eftersom en pappersbok är lite mer otymplig att hantera.

Men läsningen har inte fungerat jättebra. Jag har haft svårt att koncentrera mig och istället läst lite i taget, och det händer inte ofta att jag slukar en bok rakt igenom som jag gjort förut. Av självklara skäl trodde jag det berodde på utbrändheten jag drabbades av för två år sedan. Jag är mer hjärntrött och fokus är inte lika bra som tidigare, så jag tänkte att det får ta den tid det tar.

De senaste veckorna har jag dock läst pappersböcker då jag blev akut sugen på böcker som inte fanns i e-boksformat. Och helt plötsligt satt jag där och sträckläste i timmar. Precis som förut. Så jag började notera hur jag läser när jag läser e-böcker och det visar sig att jag gör väldigt mycket annat än att läsa. Det är väldigt mycket ”jag ska bara”. Ska bara kolla fb snabbt, instagramma lite, kanske har det hänt något i nyheterna, kolla lite bloglovin osv. Fokus finns inte där helt och hållet eftersom jag samtidigt, precis bakom e-boken, har tillgång till hela världen. Känslan att det händer saker bara ett klick bort, gör att jag nästan omedvetet avbryter läsningen för att kolla igenom flödena. Hela tiden.

Även om mobilen inte finns långt borta när jag läser en pappersbok händer inte samma sak. Händelserna finns inte precis bakom boken jag läser, utan någon annanstans, vilket gör att jag fokuserar på läsningen. Jag har aktivt lagt bort mobilen och stänger därmed mentalt av det som eventuellt händer i den och kan däremed koncentrera mig på pappersboken jag läser.

Så det är faktiskt dagens tips från mig. Läser du e-böcker ( gäller ej de som läser på läsplatta ) och upplever samma problem, återgå till pappersboken. Känslan att kunna sträckläsa i timmar är oslagbar och gör dessutom under för min mentala avslappning.

 

The 100 säsong 5 officiell trailer och releasedatum

Vi har ju fått några teasers, men nu har äntligen den officiella trailern släppts. Säsong 5 startar den 24 april.

Själv lär jag vänta några veckor så det finns några avsnitt att titta på, klarar inte att bara se ett i veckan. Om det kommer visas på någon svensk kanal får vi se, men förhoppningsvis.

Gender Bender – Ungdomsfantasy

Viktiga personer!

Anna är känd för sin lojalitet och sitt mod och har gått segrande ur otaliga strider.

Carl, eller prins Carl som han kallas i formella sammanhang, är prinsregent Horaces och Lady Cassandras femtonårige son. Han är klipsk och munter.

Katherine är en mystisk figur som är känd för att hon aldrig låter sig hindras. Katherine har en kraftig långbåge och är en fenomenal skytt.

Lady Cassandra är gift med prins Horace, som en dag kommer ärva tronen, och deras son kommer en dag bli kung. Lady Cassandra är mycket lojal och följer riddarnas hederskodex. Hon är också känd för sin goda aptit.

Magda är den enda spejaren som bär svärd. Hon anses ofta vara kårens mästare på att röra sig utan att synas. Trots sitt skojfriska sätt tar Magda spejarlivet på stort allvar, och hon har tack vare sina färdigheter snabbt klättrat till spejarkårens toppskikt.

Jorun är en gammal legosoldat. Hon leder ett  gäng med brottslingar. Jorun har bevisat att hon är beredd att mörda oskyldiga för att bevara sin frihet, och Anna är fast besluten om att stoppa henne och hennes gäng – kosta vad det kosta vill.

Vi får också träffa några av karaktärerna i första kapitlet, så här ser det ut.

Spejaren stod alldeles bakom kuskens stol. Är så länge hade den surmulne kvinnan ingen aning om att hon var där. Huvan kastade en skugga över nykomlingens ansikte och allt som syntes var ett stålgrått hår. Sedan drog hon bak huvan så att ett bistert ansikte med mörka ögon och grått, tovigt hår blottades.

Samtidigt hade hon fiskat upp en tung, lång kniv, och nu lade hon mjukt flatsidan mot kuskens axel så att kvinnan kunde se den ur ögonvrån.

Sedan möter vi pojken Carl.

En nätt gestalt hade kommit ut mellan träden. Nykomlingen var klädd i en jakttunika som nådde till låren och hade dragits åt med ett läderbälte i midjan. Han hade en tjock, långärmad ylleskjorta och knäbyxor av samma material. Byxorna hade han stoppat ned i ett par knähöga stövlar av mjukt, ogarvat läder.

Det var inget med figuren som tydde på att det var en pojke.

Boken börjar alltså så här, med att lista berättelsens viktiga personer. Vi har fem kvinnor en pojke. Alla kvinnor har beryktade färdigheter medan pojken är typ prins, ja och munter och klipsk. Dessutom poängteras det tydligt redan på första sidorna att pojken inte ser ut som en pojke, utan kan passera som flicka. Vilken tur, jag blev lite orolig ett tag där.

Jag har som vanligt bytt könen på karaktärerna. Boken heter Den nya lärlingen som är en av de senaste i serien Spejarens lärling skriven av John Flanagan. Författaren vann Australian Publishers Association’s Book of the Year for Older Children 2008.

Jag tar tillbaka

Så, vi såg avsnitt fem och sex av Ghost Wars igår och jag var lite förhastad i mitt positiva omdöme tydligen. Lagom in i halva avsnitt sex har allt bara blivit fånigt och vi orkade inte ens se klart avsnittet. Så mycket för läskiga spöken.

Vi kommer säkert se resterande avsnitt ändå så småningom, bara för att se hur det går. Men läskigt är det tyvärr inte längre.

Efter floden av P.C. Jersild

Efter floden är en postapokalyptisk science fiction-roman från 1982. Boken utspelar sig på en plats som en gång i tiden kallades Sverige. Ett globalt atomkrig har utplånat civilisationen och en liten människospillra hankar sig fram i Stockholms skärgård, där sanden har smält till glas. Edwin »Fittmun« försörjer sig som älskare åt sjökaptener och överges en dag på en ö bebodd av åldrade straffångar…

Det var ett tag sedan jag läste den här och hemskheterna hela boken igenom fick mig till slut att stänga av. Jag lade hela känsloupplevelsen åt sidan och läste raskt igenom texten bara för att komma till slutet.

För boken är hemsk. Edwin Fittmun är ungefär 30 år, han vet inte riktigt själv, men i andras ögon är han en liten pojke. Det finns inte så många unga kvar. Det finns överhuvudtaget inte många människor alls kvar,  mest åldrade män. Dels på grund av kärnvapenkrig och efterföljande översvämningar som har förändrat Sverige till oigenkännlighet och gjort landet ogästvänligt och kargt. Människor har dött av svält och sjukdomar. Resten gör sitt bästa för att ta död på varandra.

Kvinnor finns det knappt några kvar. Vi får inte veta direkt varför men får antydningar att de helt enkelt våldtagits och slagits ihjäl allt eftersom. Vilket gör Edwins ungdom eftertraktad. Baksidan anger att han är älskare åt äldre män, men sexslav är mer korrekt eftersom hans reflexmässiga agerande vid kvällsdags är att sätta sig på knä vid sängen och gapa stort. Förberedd och lydig.

När han blir strandsatt på Gotland verkar det ljusna, men icke. Hemskheterna fortsätter och det blir bara värre och värre. Nattsvart rakt igenom. Och det här är jobbigt. Vi får liksom inte ens en tillstymmelse till människor som försöker bygga ett nytt samhälle. Överlevnaden går ut på att stjäla, slå ihjäl och våldta det som går att våldta. Männen har mördat och skändat sig igenom apokalypsen och kommer fortsätta göra det tills ingen finns kvar.

Hoppet om människan, och framförallt om mannen saknas alltså helt. Männen har ingen godhet, ingen eftertanke eller mänsklighet i sig, De består av våld, själviskhet, kroppsliga behov och ingenting mer. Jag förstår ärligt talat inte hur en enda man kan läsa den här och gilla det han läser. Till skillnad mot The Road där männen också står för våld och skändande finns åtminstone en förebild i fadern som är beredd att ge sitt liv för att rädda sin son. En lysande fackla i all misär. Här finns ingen sådan. Inget ljus, inget hopp. Bara mörker, våld och misär.

Jag vill ha åtminstone en tillstymmelse till hopp, så den här läggs åt sidan och kommer aldrig mer att öppnas.

Boken finns ( kanske så småningom ) hos Adlibris och Bokus.

Mina topp 10 att läsa i vår

Det var längesedan jag deltog i en topp tio-lista, men dagens lista passade bra in eftersom jag redan tänkt skriva ett liknande inlägg. Dagens lista är alltså Books On My Spring TBR. 

Warcross. För att den är skriven av Marie Lu.

Ett hov av taggar och rosor av Sarah J.Maas. För att jag just nu älskar Throne of Glass och därmed måste läsa även den här. Även om jag hört att den inte är fullt lika bra.

Den gula tapeten av Charlotte Perkins Gilman. För att jag har hört att den är superläskig och obehaglig och allt annat man vill att skräck ska vara.

Pandemi av Maths Claesson. Det här dock del tre och jag har inte läst någon i serien, så jag får börja med första, Linux.

Häxyngel av Margaret Atwood. För att det är Margaret Atwood.

Gemina och Obsidio av Amie Kaufman och Jay Cristoff. Om bara böckerna kommer någon gång. Beställda till min bokhandel för två veckor sedan.

Children of Blood and Bone av Tomi Adeyemi. Av självklara skäl.

Varelserna av Magnus Nordin. Det här är femte delen och jag måste ju ha hela serien, så jag kommer skaffa den här och del 6 som också är på väg.

Passagen av Simon Stålenhag. Jag har sett bilder från den här och de är verkligen fantastiska, så jag måste äga och läsa den själv.

Queen of Shadows av Sarah J.Maas. För att det är drakar, häxor, fekrigare och tusen andra orsaker.

Sedan kommer det flera böcker från mindre svenska fantastikförlag i vår som jag så klart kommer läsa. Men då det inte direkt finns kataloger med utgivningsdatum kommer de inte med på listan den här gången.