Författare: bokhuset

Det här blir ingen vanlig recension, utan mer en genomgång av en bok som verkligen irriterade mig. Varning alltså för massiva spoilers av hela handlingen inklusive slutet.

Efter att Jane fått ett sent missfall behöver hon sätta livet på paus. När hennes mäklare berättar att den unge excentriske stjärnarkitekten Edward Monkford söker en ny hyresgäst till ett av sina och stadens mest spektakulära hus känner hon sig oväntat tilltalad av tanken. I den högteknologiska och avskalade villan ska hon finna ro. Men drömhuset visar sig snarare bli något av en mardröm.

Vi får två parallella berättelser. I nutid följer vi Jane som inleder ett förhållande med sin excentriske hyresvärd. I takt med att hennes känslor fördjupas blir han mer och mer kontrollerande, hårdhänt och våldsam.

I dåtid får vi följa Emma som dog i huset och som också hade ett förhållande med Edward. Emma som i sitt tidigare hem blev rånad och våldtagen och därför fastnade för den högteknologiska säkerheten i huset. Hon flyttar in med sin pojkvän, en snäll och mesig kille av den typen som konstant undrar hur i hela friden han lyckats få en så snygg tjej som Emma. När Emma inleder ett förhållande med Edward bryter hon med pojkvännen och han flyttar ut. Även här får vi följa hur Edward blir alltmer hårdhänt och våldsam, vilket gör att vi undrar varför stackars Emma som blivit så brutalt våldtagen utsätter sig för det. Framförallt eftersom det är just sexet som blir allt våldsammare. Blodigt, brutalt och en älskare hon kallar pappa under klimax.

Våldtäkten Emma råkade ut för bevisades genom en videoinspelning som fanns på hennes mobil man hittade hos inbrottstjuven. En film som visar Emma på knä, tagen hårt oralt. Gärningsmannen får vi aldrig se. Och när det visar sig att Emma ljugit om våldtäkten börjar jag få otroligt dåliga vibbar av boken. Filminspelningen visar sig i själva verket vara Emma som är otrogen mot sitt ex med hans bästa vän och det här ville hon naturligtvis inte skulle komma fram, därav den falska våldtäkten. När sanningen kommer fram anmäler hon istället exets bästa vän för våldtäkt. Eftersom hon var full vid tillfället, flirtade vilt med exets bästa vän och ångrade sig mitt under avsugningen blir han inte fälld. Dessutom har ju Emma ljugit redan så hennes trovärdighet är på noll.

Av någon anledning hade jag fått för mig att författaren var kvinna, men känslan att boken var skriven av man ( som dessutom avskyr kvinnor ) växte sig starkare för varje sida, så jag kollade naturligtvis upp det. Och författaren är en man. Huruvida han verkligen avskyr kvinnor vet jag inte, men han verkar inte ha höga tankar om kvinnosläktet i alla fall, för det blir värre.

Jag vill inte bli omhuldad. Jag vill bli beordrad. Jag vill ha en skräckinjagande man, en man andra män avskyr och avundas och som inte bryr sig ett skit. En man av sten.

Emma fortsätter ljuga. För att ställa sig in hos grannen hittar hon på att hon har cancer och får den uppmärksamhet hon hela tiden kräver. Hon provocerar också Edward till att bli mer och mer brutal, eftersom hon gillar det. Hon vill att han slår henne till lydnad, tar henne våldsamt tills hon blodig och skrikande av extas kallar honom pappa. Hela boken igenom tror vi att det är Edward som mördat Emma, men det visar sig vara hennes ex. Den snälla, mjuka myskillen. Som i nutid  försöker mörda även Jane.

Jane överlever, men det visar sig att hon oväntat är gravid med Edwards barn. Jane och Edward hade en överenskommelse att förhållandet skulle vara kravlöst och hon försäkrade att hon var med på det, att hon åt p-piller. Som slutplot visar det sig att hon lurat Edward ända från början. Från första stund hon såg honom visste hon att hon ville ha ett barn med honom, kosta vad det kosta ville. Så hon lurade honom. Ljög och manipulerade tills hon fått det hon ville. Stackars Edward.

Vi får alltså fyra karaktärer.

En snäll och mesig myskille som visar sig vara galningen.

En kvinna som är otrogen, ljuger om våldtäkter, hittar på cancer för att få uppmärksamhet, tigger och ber om att bli slagen blodig.

En annan kvinna som medvetet lurar på en stackars man ett barn han inte vill ha.

Och till slut den mörka och snygga Edward. Vid en första blick dominant, våldsam och brutal. Som visar sig vara den enda oskyldiga i allt. Som är allt en kvinna innerst inne vill ha. Stackars stackars Edward som råkat ut för dessa hemska kvinnor.

Författaren har alltså tagit några av de mest omdiskuterade kvinnofrågorna och lagt hela ansvaret på kvinnan. Kvinnan som blir misshandlad har själv provocerat fram det, för att hon egentligen gillar det. Kvinnan som blir våldtagen ljuger antingen helt och hållet, eller ljuger för att hon ångrat sexet efteråt. Kvinnan som väljer att behålla barnet mot mannens vilja ( trots att alla vet att sex kan leda till graviditet )  har medvetet och manipulativt lurat till sig barnet, mot den stackars mannens vilja. Stackars stackars Edward.

Anledningen till att jag läste den här var att den hyllades av så många. Framförallt av kvinnor. Spännande till sista sidan. Vad boken egentligen säger går obemärkt förbi. Men kanske ville författaren bara skriva en spännande bok. Och kanske hade jag trott det om bara en av frågorna behandlades. Men att ta inte bara en, utan tre, så kontroversiella ämnen som våldtäkt, kvinnomisshandel och kvinnans rätt till sin egen kropp, känns väldigt medvetet. Så för mig är det här bara en sunkig ( minst sagt ) bok, skriven av en sunkig författare.